Ayamun cyber-tasàunt n tsekla n Tmaziàt

 

ayamun

cyber-revue de littérature berbère

 

 Numéro 4   JANVIER 2001

 

50 pages

Cliquer pour Retour à Bienvenue

 

 

 

 

 

 

Sommaire:

pour télécharger  les fontes : Fontes amazighes 

 

Voici le contenu de ce 4ème numéro:

1)_deux textes en prose : I._Don Juan de MOLIERE  (traduction )  extrait

II._La Question de Henri ALLEG (traduction) extrait

 

2)_une note de lecture suivie d’un extrait  de « tusnakt   s wurar »    de    Hend Sadi  

3)_deux petits montages poètiques :  ula, Dassin    amɣar aḥuli

4)_un embryon de cyberlibrairie

 

 

 

                                                                                  

Retour au Sommaire

 

Numéro 4 JANVIER 2001

Retour au Sommaire 

LES TEXTES EN PROSE:   

        I._ Don Juan de Molière en Kabyle !    (Acte II  Scène 2)

 

SI-YEḤYA   ( Asekkir 2, Asayes 2 )

       

       Si-Yeḥya :

                _ A Sganarel,  xerben-aɣ  lexyuḍ,  Qessam  n ujuwu yessengelwa asif, iqelb-aɣ taflukt. D  acu  kan yeţţak-ed Rebbi ţţawil : Tafellaḥt-nni mlaleɣ llina acemma ur ţ-ixuṣ,  tecbeḥ  tegrurez,  akken  kan  i ţ-yebɣa wul, tekkes-aɣ ccedda, dɣa tamsalt am-wakken teqqed teḥla. Ur ilaq ara ad_tessenser, ur zmireɣ ad sebreɣ aṭas, ad d-ggareɣ akk-a inehhiten.

       

      Sganarel :

                 _ A Sidi, aql-i bateɣ. Akken kan  yemnaɛ  uqerru   amcum   si lmut,   deg umur ad_tḥemdeḍ Rebbi i  ɣ-ed-yegren  asulef,  tura  keč tebɣiḍ  ad  aɣ-ed-iceyyaɛ  tinifift-nniḍen,  d  ayen tekkseḍ sser, ma d afḍaḥ...

        ( Ibeṛrem-it-id Si-Yeḥya, yesḥallef-as)

                 Dayen  dayen  caɛfeɣ,  awal  ur t-id-rniɣ, d_tibbuhelt i yi-d-yebdan, ccḍeɣ deg umeslay. Sidi yeẓra d acu ixeddem, yessen leṣlaḥ-is. Dayen !

 

       Si-Yeḥya : ( Iwala tafellaḥt )

                 _ Aha ! Ziɣ ! Ansi i d-teffeɣ daɣen tmexluqt-a  ?  A Sganarel, twalaḍ-ţ neɣ nndeh  ?  Ur-ǧin  mlaleɣ d  zzin am wa. D acu kan ta tif tinna n seg-llina !

 

         Sganarel :      

               _ T-tideţ ta tif  tinna,  d  acu  kan  i  win yestufan.

 

         Si-Yeḥya :( i tfellaḥt-nni )

               _ A tuzyint, timlilit yid-em, s lehhu kan ar-a d-teglu. Amek deg tmizar am ti, ger isekla d yeblaḍen ziɣ yella akk-a zzin am kem ?

 

        Tafellaḥt :

                _ A Sidi, ayen yellan  twalaḍ-t.

       

         Si-Yeḥya :

                _ Ihi, taddart-a, d_taddart-im ?

       

         Tafellaḥt :

                _ d_Taddart-iw, a Sidi.

        

            Si-Yeḥya :

                _ Ihi da i tzedɣeḍ ?

        

            Tafellaḥt :

                 _ Da i zedɣeɣ, a Sidi.

        

            Si-Yeḥya :

                _ Amek i m-qqaren ?

        

            Tafellaḥt :

                _ Qqaren-iyi Tafellaḥt, a Sidi !

        

            Si-Yeḥya :

                _ Akk-a i d_taqcict, akk-a i d_taṭtucin !

            Tafellaḥt :

                _  A Sidi,  tenɣa-yi leḥya , cwiṭ  ad iyi-tesseblaɛ tmurt zdat-ek !

        

            Si-Yeḥya :

                _  D  acu  ar-a  tsetḥiḍ  akk-a  ?   D   ayen yellan kan i d-nniɣ, d_tideţ !   A Sganarel, d acu twalaḍ ? Dɣa yella  wanida twalaḍ zzin nnig wa ?

   ´Txil-em, ezzi-d kan akk-a  cwiṭ .  Akk-a  i  d_tammast  ! Zdi   kan   taqerrut-im   cwiṭ,   ţxil-em.  Akk-a  i  d_taqadumt   !  Ldi   kan allen-im akken   ilaq.   Akk-a   i   d_taṭtucin  !  Sken-ed kan aseḍsu-inem.   Akk-a   i  d_tuɛlacin  ! Ticenfirin   ssawalent i    weɣzaz    !    Dayen,  aql-i fsiɣ, ur-ǧin walaɣ zzin am wa. 

                                                     MOLIERE

                                                    Si-Yeḥya

                                          Asekkir 2, Asayes 2

 

 II._La Question  de Henri ALLEG  

AMAN D TRISITI

       

                _ Ihi, ayen  i  tnudaḍ  tufiḍ-t  !  A-k-ččen yilfan , i yi-d-yenna Charbonnier.

                   Ilfan  , ẓriɣ yakan  anwi,  maca  ur-ɛad  i ten-ssineɣ akken ilaq, ur-ɛad i ẓriɣ anida ţţawḍen.

                 Yezzuɣer-iyi  Erulin   armi   d_taxxamt-nni tamenzut,  anida  tella  tencirt  tamcumt  akk   d trisiti. Walaɣ yiwen d  Azzayri  kksen-as  ḥezluṭi, ɣlin deg-s  s rrkel i-wakken ad yeffeɣ ɣer wegnir.  Di teswiɛt-nni deg Erulin d  Charbonnier  lhan  yid-i, widak-nniḍen ur staɛfan ara maḍi, la-ţkemmilen  deg twaɣit-nnsen.  Aɛnan  yiwen  umeḥbus  ɣef  tencirt   s trisiti. La-ţfaṛasen.

                Yuɣal-ed Lorca ; icudd-iyi  ɣef  tencirt :  ad yi-alsen abrid-nniḍen trisiti.

                  _ Tikkelt-a mačči d_tin n ukellex. D_tin n tideţ !  , i  yi-d  yenna.  Ata-n   yeṭtef-ed yiwet n  tmacint tugar  tamezwarut ;  ɣas  akken   ṭteglelliɣ,   faqeɣ mgarradent. Tamacint-a, mačči d aɣzaz  i  teţɣezziz neɣ d agzar i tgezzer : tura d_tisfiwin i la-isennin deg-i,  mmɣent  deg wustuyen,  brin  akk  amzun  s tɣemdin.  Agerbuz  yeqqur,  ɣas  kra  din  yerreẓ, kerrceɣ  takmamt,  iɣesmaren  zemmeɣ-ten,  medleɣ allen-iw. Uɣalen ǧǧan aɛṣar  ɛeṣsren  deg-i, ifadden-iw tergagayt teggumma ad asen-tebru .

                     _ Wissen meqqar ma tessneḍ  ad_tɛummeḍ ? Neɣ ad ak-nesselmed ? Eyya-d ṭra ɣer tbernint  !   

                  Lorca yeţmeslay, yekna-d nnig uqerru-iw. 

                Ddmen tancirt amzun d   nnɛec,  nek  fell-as cuddeɣ, akken  i  yi-ddmen  armi  d_takuzint.  Dinna sersen-iyi, aqerru ɣef tbeqsit, ddaw tbernint.  Sin neɣ 3 n yilfan  ṭtfen  tancirt  si  tama  iḍarren-iw.

                 Takuzint tessulles, anagar tafat n wegnir i ţ-yessaɣen cwiṭ ; ɣas akken d_tillas ɛaqleɣ Erulin, Charbonnier d lqebṭan Denis : d  nutni  i  iɛemren    tazwayt  .

         Tibernint  n  waman  d_tamellalt   teţţirriq   nnig wudem-iw ; Lorca icudd-as ajaɛbub n  ukawaču,  yuɣal iɣumm udem-iw s ujerbub. Yenna-yas Denis :  _ Err-as asɣar deg uqemmuc !   Lorca irgel-iyi anzaren i-wakken ad iyi-iger  asɣar  ger  tuɣmas,  amar  ad zemmeɣ imi-w neɣ ad d-deggreɣ ajaɛbub-nni.

                Mi kfan, inṭeq-ed ɣur-i :   _  Mi  tebɣiḍ  ad d-tqirreḍ,  sembiwel-ed  iḍudan-ik.    Yeldi-d   i waman. Ajerbub-nni s-wayes  i  yi-ɣummen  imir  kan yebzeg.  Kecmen-iyi  waman,  llexseɣ  akk :  imi-w, anzaren-iw, udem-iw  kra  din  yebzeg.  Ɣas  akk-en, ţţarraɣ nnefs, dacu kan s wenhat.  Wteɣ  amek  ar-a regleɣ tagerjumt-iw i-wakken ur  tesseɣ  ara  aṭas  : ṭtfeɣ nnefs deg yedmaren. Mačči aṭas i  ṭtfeɣ  akk-en. Teḍra  yid-i  am win  tečča  temda.Turez-iyi turin d axeṣsar, d aḍu  n  lmut  i  d-yerzan  ɣur-i abrid-a.  Qebṛeɣ,  agerbuz  akk  yeqqur  d_taɣert, asuḍu yebɣa ad isuḍ. Ulac !

                                                 Henri ALLEG

 La Question

                                           Ed. de MINUIT 1961

 

 

Retour en haut

Retour au Sommaire

</div>

 

<div align="center">

 L’article                      

 

TUSNAKT S WURAR

                          Sɣur H.SADI

 

Anwa i d H.Sadi, ameskar n "TUSNAKT S WURAR" i d-suffɣent Tezrigin ASALU deg 1990 ?

Tura ma ur cciḍeɣ ara ahat nnig 40 iseggasen fell-as, maca ur as-ten-tettakeḍ ara ! Docteur deg Tusnakt, d aselmad deg tesdawit n Tizi-Wezzu send ad yunag ɣer Fransa deg-useggas 1982 (?) Tura atan adar dihin adar da, "am-wezfrux ifirelles", akken i t-id-yeǧǧa win. Hend di tsuta-ines, seg-imezwura deg-imeɣnasen n temsalt n Tmaziɣt:ur ɛad zemmen fell-as 16 ( isegg°asen 66 d asawen) "asmi yebda tikli", imir-en d anelmad di lycŽe Aɛmiruc.

Aterras-a ihi si zik d bab n tmussni. Nezmer ad d-nini kra n wacu i d-yeffɣen deg-yidles-nneɣ, Hend yetekki deg-s ama d tira, ama d la recherche, ama d l'action politique. Kra n wid i t-yessnen  d inigan,zermreɣ ad d-iniɣ, Hend wer-gin yegga allaɣ-is ad isedded !    Ma d ass-a ata yella wayen yugaren aya.

Imeɣriyen-nneɣ ssnen d acu i d azru n rrxam. S Tmaceɣ, qqaren-as timecci (+[C ). Llan wid i t-ireqqmen suffuɣen-ed tisreɣtiwin n rrxam, wi qqaren-asen isreqqaten. Hend d yiwen deg-sen, d acu kan netta macci d azru n rrxam i dtafellaht-is: tafellaht-is d tusnakt. D nettat i wumi yeswakker. Yesraqet tusnakt, yernu s tmaziɣt, yernu s wurar !

           Yekkat armi i t-id-yewwi seg Teglest armi d ussan-a i ɣ-ibubben, ilul-ed wedlis deg-s 107 n yegna. Yal agnu, d tamsirt n tusnakt n tidett, maca daɣen deg-s alaɣmu n tmezzla . Yal asebtar d alaɣmu n tmeslayt daɣen.

           Adlis-a yelha i win yettnadin tusnakt, i win yettnadin tamezzla,  i win yettnadin tameslayt-nneɣ ama yeqqar-itt, ama yesɣar-itt.

           Ad tafem deg-s MQIDEC, U-XELDUN, GEHHA, DOPPLER, GAUSS atg...la ttemɛabbaren. Yal wa deg-sen yewwi-d amur-is di tmussni, di tmezzla.

           Adlis-a daɣen d tamsirt n umezruy. La ɣ-ed yeqqar Hend, Leonardo de PISA (FIBONACCI) yusa-d ɣer Bgayet, iqeggel aṭas di tmurt-nneɣ, macci i wakken ad iẓur GURAYA: yusa-d ɣer Bgayet i wakken ad yelmed tusnakt, yernu netta macci s wurar, aya di lqern XII. Di lawan-nni, Bgayet d tamdint n tmussni, d tmadint n tiɛubbja,  d lemqam n tusnakt. Macci am ass-a asurif ɣer zdat, sin ɣer deffir. Tamurt-nneɣ meskint, teḍra yid-neɣ am tuɣ-amlal timendeffirt i nteddu !

           Igna yellan deg wedlis, Hend SADI yebḍa-ten ɣef 6 yixfawen: Taneẓzult, imdanen, tigda, tijelbiwin, taneggizt, iwarziwen, , tiseqqar Ama deg tmesdlayt, ama deg tifratin.

           Ih, amek ihi, awalen-a yak macci  d tanglizit ! D awalen n tmselayt-nneɣ       deg tusnakt ! Anamek-nnsen ad t-tafem di taggara n wedlis, bab-is isedda-d amawal n tusnakt sin-meslay: Tamaziɣt-Tafransist, Tafransist-Tamaziɣt. Attan Tefransist-a , ar-iḍ-a tezga deg-ijuffar-nneɣ, d acu kan d nekkni i t-yeḥwaǧen, aql-aɣ la nesseqdac deg-s, s taḍsa neɣ s tmara.

           Ɣas i-lmend n umawal-a i iman-is, adlis yuklal azal-is. Ɣiwlet a-t-id- tessisem ma ur ifukk ara.

    Idlisen tura lan wid i ten-id yesuffuɣen, ilaq daɣen wid ar-a ten-yeţţɣen, ma ulac ur d-teffɣen ara !

                                                          Ɛ. Mezdad

 

Tukkist :

 

ḤUḤU D ḤRIRIS

 

                 Ḥuḥu d Ḥriris  d  atmaten,  ssawalen  anagar tideţ. Maca, tella  yiwet  n  tsurift  d_tamectuḥt, yella yiwen wass i-deg ur ssawalen ara tideţ : d ass n  umulli-nnsen.   Ass-nni,   yal   yiwen   deg-sen yesxerwiḍ akken  i  s-yehwa.  Ihi  ass  aneggaru  n tefsut, aciban yesteqsa-ten.

                 Yenna-yasen :

                               _ A tarwa, melmi akken i d ass umulli-nnwen ?

                 ḥuḥu yenna-yas :

                               _  Nek,  ass  umulli-inu,  d iḍelli.

                 Ma d ḥriris, yenna-yas :

                                _ Ass umulli-inu d azekka.

            Armi d azekka-nni tamɣart  n  uciban  tuɣal ɣer warrac-nni, testeqsa-ten :

                                _ A tarwa, melmi akken i d  ass umulli-nnwen?

                  ḥuḥu yenna-yas diɣen :

                                  _ Nek, ass  umulli-inu, d iḍelli.

                  Ma  d  ḥriris  yenna-yas  diɣen :

 _   Ass umulli-inu d azekka."

         Afet-ed melmi lulen ḥuḥu d ḥriris.

                                                     Ḥend SADI

                                             Tusnakt s wurar

                                                 ASALU  1991


Retour en haut

Retour au Sommaire

  Numéro 4 JANVIER 2001

Poèmes rares:

 

 

ULA, DASSIN

 

Ula Dassin,  midden mdan tweled imzad nek tugeyed

Enn-as i Dassin : ula ssewyeɣ-am kerteba-hin tugeyed  teẓmeyet-t ?

Ula, ula, Dassin, ma full tennid bahu ?

Ula, ula, Dassin, nniɣ-am : ewwu-hikkem tezzayed ar dimardeɣ

Alhin n Dassin, an-imir ur t-tusi

Ukele, ukele, tekc-i taccelt

Yala iyen, ul-in ixreq !

 

                 Asemlil

 

 

AMƔAR AḤULI

 

Ruḥ a ulid-i

ur fell-i sendduy aman

keč meqqreḍ

nek ur-ɛad bdiɣ remḍan

ixef-ik icab

iḍarren ɣef teddiḍ ulwan

laɛqel yeffeɣ-ik

ur tenniḍ deg wayen yelhan

I yak-ed-yeggran d aẓekka

nek ad aɣeɣ win i  i-yehwan .

Sigg a ulid-i

abrid-inek d asawen

terriḍ-ţ i nnhati

d aḥuli yesmermuɣen

ɣur-ek ad_tɣileḍ iɣaḍ-i

yimi-k i d-yeţţarwen aldayen

lalla-k tugar taninna

yis-s i ţgallan yelmeẓyen

ma ddiɣ yid-ek

ad d-iwet wedfel di Sṣmayem.

 

Taseddart 1ut seg HANOTEAU

Essai de Grammaire Kabyle

Livre V   1858

 


 

Retour en haut

Retour au Sommaire

 

 

L'embryon de cyber-librairie:

Pour acheter les ouvrages suivants, nous contacter à notre adresse de messagerie électronique: ayamun2@ifrance.com

Adresses Web:http://ayamun.ifrance.com

allen n tayri de Mohand Aït-Ighil, recueil de nouvelles, 110 pages

tagrest urɣu de Amer Mezdad, roman, 185 pages

 Ces 2 ouvrages sont disponibles librairie.

Malheureusement, depuis que cette revue existe une seule commande a été enregistrée: celle de ACAA, Tadukkli Imazighen di Marikan. Le berbérpohone est loin d’être un grand papivore.

 

D ameslay  i  nteffeẓ  mačči  d  lkaɣeḍ !

 

 Egalement parus cette année et disponibles en librairie, ces 2 romans :

Yugar ucerrig tafaweât de Ḥmed Nekkar

Tasga n ¥ttlam de Saɛid Iɛemrac

Retour en haut

Retour au Sommaire

 

tanemmirt, i kra iẓuren ayamun, cyber-tasàunt n tsekla imaziàen, ar tufat !

 

Adresse de messagerie électronique : ayamun2@hotmail.com

Adresse Web : www.ayamun.com/

@Copyright ayamun 2001
Dernière révision : 5 Janvier 2001

</div>