ayamun  CyberRevue de littérature berbère

 

10ème année

ayamun cybertasɣunt n tsekla n tmaziɣt

 

Numéro 40  Juillet 2009

Retour à Bienvenue

 

 

Sommaire:            

1°) Le texte en prose : tazwart i tmucuha n Nadia Mennad, sɣur Hamid Bilek

2°) L'article : Une analyse de « Ass-nni » (ce jour-là), roman en langue kabyle de Ɛmer  MEZDAD, éditions « ayamun »,  2005, par D. Abrous

3°) L’interview : tadiwennit d Saliha Benmeryem  sɣur  Bu-Ccfaya

4°) Les cahiers de Belaïd ou la Kabylie d’antan″, Dallet (J.-M.) et Degezelle (J.-L.), Fichier de Documentation Berbère, Fort-National, 1964. I (Textes) 478 p,

5°) Le poème : « Ini-yi-d yidi i telliḍ »   sɣur Rachd Sahqi d Brahim Slimani, « D acu i ɣ-yuɣen », amudd n yisefra, 1993

 

 Adresse de messagerie électronique                  

 
                           

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Retour en haut

 

Numéro 40    Juillet 2009                                                                                                     

 

Le texte en prose:

tazwart i tmucuha n Nadia Mennad sɣur Hamid Bilek

Massa Nadia Menad tesuffeɣ-d 4 n tmucuha i wid meẓziyen , yerna ula d wid meqqten zemren ad ent ɣrent. Azwel n tmuccuhua d wi :

-         amcim amcum

-         iszem acaraf d ubareɣ bu-tkerkas

-         ṭtiejra n baba-inu ba

-         tucmiţ d ugellid azewwax.

 

Timucuha-ya ffɣent-d  di 3 n tmeslayin : taqbaylit, taɛrabt, tafransist.

 

Tazwart, i tmucuha-ya, d Hamid Bilek i ţ-yuran. Aţta-n :

 

Ales-iyi-d tamacahut

 

Yal wid iqeddcen deg wennar n usegmi d ttrebga, mjamalen di rray i d-yeqqaren d akken timucuha d yiwen wallal u d yiwen webrid yessedduyen u yesnernayen allaɣ n wegrud deg yeḥricen yemgaraden n tudert-is ; ama deg yimurnan neɣ leḥnana, ama di tiḥerci, ama di tikli-ines di tmetti d wayen i s-d-yezzin. Nnan-d d akken agrud yeslan neɣ yeɣran timucuha yettifsus wallaɣ-ines, ttihriwent cfawat-ines, ayen i s-yessishilen abrid n tɣuri d tira di temzi-ines.

Timucuha d yiwet si tewsatin n tẓuri yettawden s agrud s cuqq mebla ma iḥus s tɛekemt. Sɛant aṭas n lemɛun d lemtul d wayen merra ibennun tanefsit d tmagit ɣer wegrud i wakken ad iqabel temɣer-is s tulya n wallen-is d useqdec n wallaɣ-is.

Tamacahut tettrebi, temmal abrid yessufuɣen, tessegmuy tawnafit, tesselmad azal n smaḥ, azal n tirrugza, azal n leqder, n lemɣiḍat d uḥulfu. Tesselmad idelsan d tɣermiwin yemxalafen; tetserrih i wallaɣ ad yejbu ad inadeh, ad yeḥwes, tettak-as tagnit i usugen i wakken a d-yessis tugna yebɣa akken i tt-yebɣa.

Zzman ideg nettidir ass-a, d win ideg tasnafukest tewweḍ ɣer Iḥedd-is. Yal taɣawsa tettaweḍ-as-d i wegrud s imi, ur yettak kra n leɛtab i wallaɣ neɣ i terwiḥt-is. Allalen n taywalt d tussna ur ǧǧin aḥric i usigen neɣ i truzi n uqerru, anida agrud ad yessexdem allaɣ-is i wakken a d-yaf tifrat i wuguren ara d-yemmager. Ayagi yettarra-t yesseblaɛ mebla ma iḥus i lbenna.

Iseggasen-agi ineggura yugget wawal ɣef imihiten yettidir wegrud,  ma yella teqqim teswiɛt akka. Imusnawen n tnefsit d wid n usegmi sbarayen-d i wakken a nbedd mgal annect-a. Gar tsura iteldin tiwwura, yessenqasen si ccedda, a naf Tulsa d tɣuri n tmucuha.

Yenna yiwen umejjay n igerdan d akken imawlan iḥekkun, yessawalen timucuha i dderya-nsen ttekkan u qeddcen di tujjya n lehder d uḥezzeb. Ihi a yimawlan alset timucuha i dderya-nwen i wakken a sent-tessishilem azekka-nsen.

Massa Nadia Kacer Mennad d yiwet seg wid i d-yedduqsen, tḥulfa, imi d tayemmat ula d nettat, d akken timucuha sɛant aṭas n lfayda ma yella nessaweḍ-itent gar yifassen n yimawlan d igerdan i waken agerruj i ɣ-d-ǧǧan lejdud d lamana ad yaweḍ ɣer tsuta i d-iteddun. Aya dɣa ad yernu di ccan-is imi agerruj-agi tebɣa ad tessiweḍ di tmeslayt tayemat s tutlayt d tira n tmaziɣt. S wakka ad tḥareb ɣef tgemmi d yidles ernu-yas tira d tutlayt. Tasekkurt timellalin.

Si zik qqaren tameṭtut tḥerrez, ihi tanemmirt-im a Massa, Amecwar ɣezzifen.

 

Hamid Bilek

Asqamu

Unnig n Timmuzɣa

 

Win iran ad iwali tidlisin  n Massa Nadia Menad, ad yekliki deg wassaɣ :

http://www.ayamum.com/Nadia_Menad.htm

 

 

 

 


Retour en haut

Numéro 40    Juillet 2009             

L’article :

Une analyse de « Ass-nni » (ce jour-là), roman en langue kabyle de Ɛ. MEZDAD, paru aux éditions « ayamun » en 2006

par Dahbia Abrous, universitaire

 

Amar Mezdad : «  Ass-nni », éditions Ayamun, 2006.

Le dernier roman d'Amar Mezdad, Ass-nni (Ce jour-là), s'insère avec les deux précédents (I d wass, paru en Î990 et Tagrest urghu en 2000) dans une trilogie, L'originalité de cette trilogie réside dans sa non linéarité et dans sa complexité de son élaboration. À l'instar de Tagrest urghu, ce dernier roman est construit - tel un puzzle - par l'entrecroisement de plusieurs tableaux, de plusieurs itiné­raires. Les deux personnages centraux, aussi bien dans ce roman que dans I d wass, sont ceux de Muhend-Amezyan et de Malha, sa mère.

Le drame qui fait ce roman se noue et éclate en une seule et fatidique journée, d'où le titre ASS-NNI (Ce jour-là). Le décor est planté dès le premier chapitre autour des deux personnages centraux Muhend-Amezyan et MalHa, sa mère. Tawes (à peine entr'aperçue dans i d wass), devenue l'épouse de Muhend-Amezyan, vient rompre le cordon ombilical qui liait le fils à sa mère. Alors que Tawes est à la maternité et que son accouchement est imminent, Muhend-Amezyan attend de­hors ; dehors, le froid est glacial : « asemmi n cebrari igezzem » (page J0).

Cette grossesse tant attendue - elle est peut-être gémellaire - suscite en Malha un immense es­poir : le premier-né - il faut espérer que ce soit un garçon — lui permettra de faire revivre le nom de son époux : Salem, mort au maquis. Cet espoir est, cependant, mêlé de crainte car « ce jour n'est pas un jour ordinaire » (pages 10 et 14) ; moment crucial du calendrier agricole, cette période dé­nommée aussi « ameril » est, comme tous les moments de passage, placée sous le signe de toutes les incertitudes. Une angoisse prémonitoire noue la gorge de Muhend-Amezyan, elle atteint aussi Malha qui multiplie prières et invocations pour que « Yennayer sorte dans la paix » (page 14) c'est-à-dire sans catastrophe.

En attendant la délivrance de sa femme, Muhend-Amezyan va à son travail ; parmi ses collègues et compagnons de lutte1, il rencontre Lxewni, le plus combatif de tous. Le soir, à la sortie de l'usine, "Qebbad- lerwaH", (le ravisseur d'âmes) chargé d'assassiner Lxewni, attend calmement (page 186). Le drame qui se noue pendant tout le roman et que l'on pressent éclate au dernier chapitre comme ces deux balles qui atteignent Lxewni puis Muhend-Amezyan. On ne sait pas si l'enfant de Muhend-Amezyan, tant attendu durant cette interminable et funeste journée, est né ou non. Cette tragédie éclipse le personnage de Tawes ; elle ne laisse pour trace qu'un poème inachevé (p. 38 à 41), une longue complainte. Malha, qui avait jeûné ce jour-là, était sortie en quête d'un peu de so­leil ; à son retour, la cour était pleine : les femmes du village « sut taddart », venues partager son deuil, l'y avaient précédée et l'attendaient dans un mortel silence. Nina Fati, une de ses amies, telle un oiseau de mauvais augure, lui avait peu de temps auparavant « planté une épine dans le foie » tger-as asennan di tasa », page 182)2.

Sur ce deuil, règne le doute en maître absolu : Muhend-Amezyan a-t-il été, comme Lxewni, mor­tellement blessé ? Tawes a-t-elle rencontré la mort au moment de sa délivrance? Son enfant serait-il mort-né ? On ne sait qui a été emporté par cette tourmente mais c'est dans son "foie" que Malha a été atteinte, d'où cette angoisse prémonitoire, aggravée par le mauvais présage de Nna Fati : « Tenna-tt-id-tasa-s, yir lfal i s-d- tezzwer [Nna Fati] tara tugad-it » (page 185).

Ce roman ne contient pas d'intrigue, toute sa qualité réside dans la finesse de sa trame, la ri­chesse de ses motifs et la profondeur de son enracinement dans la symbolique du monde berbère et plus largement méditerranéen.

À l'instar de Tagrest urghu, le roman précédent, la trame de Ass-nni est tissée dans une imbrica­tion complexe de tableaux qui entrecroise les itinéraires, les souvenirs et, souvent, les drames de plusieurs personnages. La technique du "flash-back" utilisée aussi dans Tagrest urghu, ne permet pas seulement de tisser la trame de ce roman, elle établit aussi le lien entre les romans qui constituent

 

 

_______________________________________________________________________

1 Cette atmosphère de lutte ouvrière est dépeinte, avec les mêmes personnages, dans i d

 

 wass ; elle constitue un versant de ce roman.

 

2 « Tger-as asennan di tasa », cette expression évoque les propos tenus par Nna Fati avec une autre vieille femme . TaHemmuts  (voir p. 182), On appréciera toute la finesse de cette expression (ce n'est pas la seule) lorsque l’on sait que le foie "tasa" est, par excellence en kabyle le siège de l'affection maternelle.


tuent cette trilogie ; la simple évocation d'un nom : Salem, MuHend Waâli, Taher, Lxewni, Tahem-muts|, etc., renvoie soit à Tagrest uryu soit à i d  wass.

À travers ces romans, se déploie une vaste fresque historique et sociale de la Kabylie et, plus lar­gement de l'Algérie contemporaine. La structure de cette trilogie n'est pas linéaire : I d wass, le premier roman qui dépeint les conditions de vie et de lutte dans sa période consécutive à l'indépendance, se présente comme un mouvement de balancier entre hier et aujourd'hui, le village et l'usine, la mère (Malha) et le fils (Muhend-Amezyan).. C'est la solidité du lien entre la mère et le fils qui protège de la fracture face à des bouleversements qui sont profonds. Ces vieilles femmes -nous l'avons vu dans Tughalin 3 - sont les dernières gardiennes du Temple, Tagrest urghu le second roman, est une rétrospective dans laquelle est rappelé le combat de la génération des pères qui, pour la libération de l'Algérie, surent affronter l'épreuve du feu lorsque « s'embrasa l'hiver 4 » sous le déluge de napalm déversé par l'aviation française.

« Ass-nni » aborde la crise profonde qui, ces dernières années, a, tel un séisme, secoué l'Algérie. Ce dernier roman est d'un réalisme implacable. Nous sommes loin, ici, du mouvement de balancier qui rythme I d wass et dans lequel la frêle silhouette de Malha, assurait la continuité, évitant l'éclatement. Aujourd'hui (il serait plus exact de dire « ce jour-là : « ass-nni ») Malha dont les forces déclinent est atteinte... d'amnésie. Nous sommes loin aussi du sacrifice sublime consenti par la génération des pères dans le décor grandiose de la montagne kabyle, lorsque « la neige prenait feu » sous les cimes altières d'Icherriden qui avaient gardé vivant le souvenir des combats de 1857 et de 1871. Ce sacrifice consenti dans le plus absolu dépouillement fait l'incomparable densité de Tagrest urghu. Le seul survivant de cette génération est MuHend Waâli dont la jambe avait été sec­tionnée à vif au maquis ; malgré le poids des ans, il n'a rien perdu de sa. perspicacité. Son regard (voir TiT  n Si MuHend Uâli », pages 48 à 51) est d'une terrible lucidité.

Dans cette trilogie, la structure même des titres est significative : alors que les deux premiers titres sont construits sur des oppositions : I d wass, Tagrest urghu, le titre de ce dernier ro­man « Ass-nni » tombe comme un couperet.

Ass-nni est placé sous le signe de la perte du Sens ; ce roman est un tissu de tragédies entremê­lées que déchirent çà et là des morts absurdes comme celles de Tahar, Lxewni où peut-être de Muhend-Amezyan. Tout semble s'écrouler dans l'univers ici dépeint, d'abord les liens de solidarité familiale autrefois si étroits : lorsque Muhend-Amezyan, sur les demandes pressantes de sa mère, va rendre visite à son oncle maternel « noyé en ville » (page 87) depuis de longues années, celui-ci le reconnaît à peine ; « agemmaD n wedrum d amnar » (page 86) constate avec amertume le narrateur ; « l'horizon du lignage [i.e. des liens de parenté] ne dépasse plus le seuil de la porte ». Ce rétrécis­sement des horizons a brisé les capacités de lutte : les collègues de Muhend-Amezyan, si dyna­miques et si combatifs dans i  d wass, ploient aujourd'hui sous le poids de la vie, le vieux car qui les transporte est, lui-même, essoufflé (page 19),

Dans ce monde fracturé qui a volé en éclats, la violence engendre la violence, l'itinéraire de Redwan (pages 88, 94 à 97 et 125 à 127) le montre très bien. Redwan, surnommé QebbaD-IerwaH, qui a froidement assassiné Lxewni et peut-être Muhend-Amezyan est en réalité un cousin de Muhend-Amezyan, le fils de cet oncle maternel «noyé en ville». Placé sous le signe de l'amnésie, Ass-nni dépeint un monde fracturé et désenchanté : Malha qui parvenait à assurer la con­tinuité dans I d wass est aujourd'hui amnésique... à moins qu'elle ne soit atteinte de cette maladie qui consume « le foie » des mères (page 105), « uzu n tasa ». Tahemmuts, exemple de discrétion et de dignité, est morte ; il s'agit bien de la fin d'un monde. Le monde de Malha n'était certes pas en­chanté - aucun des romans qui constituent cette trilogie ne cultive le passéisme — mais il était ac­cordé comme le seraient des instruments de musique. L'amnésie dont souffre Malha est à l'image de celle qui frappe le pays dans son ensemble ; elle atteint d'abord et surtout l'Histoire (pages 138-139,156) : comment un peuple peut-il se repérer dans le présent et a fortiori construire son avenir s'il ne sait pas regarder son passé ? De ce passé, seules quelques traces ténues ont échappé à l'amnésie. A l'amnésie qui frappe Malha ont aussi échappé, miraculeusement, quelques fragments

3                     Voir le recueil de nouvelles d'Amar Mezdad, Tuyalin d tullizin rmiden, éd. Ayamun, 2003. Une présentation de ce recueil de nouvelles a été faite par Dahbia Abrous dans La dépêche de Kabylie du 16 avril 2005.

4                     Voir présentation de Tagrest urghu faite par D. Abrous dans Le Matin   du 4 octobre 2000

de mythes telle cette malédiction incendiaire proférée par l'ogresse (tteryel) dans un récit de fonda­tion du village (pages 149 à 152) : « tu m'as brûlée, dit-elle à L'Homme fondateur du village, que toute ta descendance soit dévorée par le feu », Aucun des descendants n'a échappé à cette malédic­tion fondatrice, conclut Mailla : « Wa yergha s imes, wa yergha s waldun, wa yergha deg wallagh, wa yergha di tasa, wa yergha anida ur yemmal » (page 152) : « L'un est brûlé par le feu, l'autre par les balles, tel autre dans son cerveau [i.e.., dans sa capacité de discernement. L’un dans son foie5, l'autre d'une douleur indicible »... et voici déclinée l'horrible polysémie du verbe « rgh » (brûler).

Dans cette trilogie, ce n'est pas seulement le mythe qui nourrit l'imaginaire, le conte est aussi très présent. Cet enracinement dans la symbolique berbère fait l’unité et l’originalité de l’œuvre lit­téraire d'Amar Mezdad ; cette œuvre, en effet, parvient à articuler une thématique tout à fait ac­tuelle avec un enracinement profond dans la symbolique berbère et, plus largement, méditerra­néenne.

Les symboles et motifs qui traversent cette œuvre puisent dans la cosmogonie berbère et sont étroitement liés à l'archétype central de la Terre-Mère ; parmi ces symboles, on peut citer - sans établir d'ordre précis car ils mériteraient une analyse fine et approfondie — la référence récurrente à la période d' "amerDil' qui est un moment charnière dans le calendrier agricole, les bœufs de la­bour, la Terre sur les cornes d'un taureau (il s'agit du « Taureau, porteur de l'Univers ») etc.

La langue, finement ciselée, n'est pas embarrassée par les néologismes ; les dialogues entre les vieilles femmes gardent un savoureux goût d'antan. Cette « langue d'antan » n'est cependant pas exhumée comme une relique, c'est elle qui, comme la sève de la Terre-Mère, nourrit toute cette œuvre littéraire.

Dahbia Abrous, universitaire.

article paru dans « la dépêche de Kabylie » n°1810

 

 

     

Retour en haut


Retour en haut

L’interview :

Sɣur : Bu ccfaya

Retour en haut

 

Tadiwennit* d Ṣaliḥa Ben Meryem, taselmadt n tmaziɣt ɣef 14 iseggasen.

Sɣur : Bu ccfaya

 

 

Azul a Ṣaliḥa.

-Azul.

Anta i d Ṣaliḥa?

- Ṣaliḥa Ben Meryem. Luleɣ ass O1/01/1995.

Anda tessawḍeḍ di tɣuri neɣ anwa aswir iɣer tessawḍeḍ tura akka?

            - Qqareɣ deg useggas wis-tmanya (8) – Aɣerbaz wis-sin neɣ CEM.

 

I tmaziɣt melmi tebdiḍ almud-ines?

- Ass n 24/12/2006.

D acu i kem-id-yewwin ad teɣreḍ tamaziɣt?

- Di tazwara, bɣiɣ ad issineɣ lhedra (tameslayt) d tira s tmaziɣt.


 

I ssyen ɣerda, amek d-tufiḍ almud-a? Telliḍ tettraǧuḍ ayen d-tufiḍ neɣ d ayen-nniḍen?

- Ur lliɣ ara ttraǧuɣ aya! ur ẓriɣ ara belli tamaziɣt tesɛa ilugan, tesɛa taseftit, imqimen…

Segmi teɣriḍ ugar n sin iseggasen, amek i m-d-banent temsirin-agi n tmaziɣt?

- Sehlent. Maca, ḥwaǧent xirla (aṭas) n ṣṣber, leɛqel d lkuraǧ…

Aseggas-a, aql-ikem-id d taselmadt, akka?

- (S wecmumeḥ) ih.

D imecṭaḥ i tesɣrayeḍ?

- D itiṭuḥen ih. Llan sin waggayen, amenzu n wid n ddaw tmanya iseggasen; wis-sin d wid n nnig n tmanya iseggasen.

Acḥal igerdan i yellan deg waggayen-a?

- Amenzu deg-s 07; wis-sin deg-s 09.

I kemm mazal-ikem teqqareḍ?

- Ih, mazal-iyi qqareɣ ɣer Ǧamal Benɛuf.

Aḥulfu-inem s yimmad-inem d taselmadt?

- Ferḥeɣ axaṭer xeddmeɣ ayen n lɛali. Ttḥulfuɣ ttmudduɣ ayen ssneɣ d wayen ɣriɣ i wiyaḍ.

Asirem-inem?

-Ad uɣaleɣ d taselmadt n tmaziɣt deg uɣerbaz, mačči kan dagi di lukal (asideg n Numidya di Lḥasi) .

Tiɣri-inem i yemdanen?

- Wid yellan dagi (di Lḥasi) a d-asen ad ɣren tamaziɣt; wid yellan di temdint ad ruḥen ad ɣren di

Numidya. Ula d wid yellan anda-nniḍen ilaq ad nadin anda ara ɣren.

Yella kra i tebɣiḍ a d-ternuḍ?

- (S teḍṣa) Xaṭi.

Aql-ikem-id tettwɛerḍeḍ ɣer temlilit ara d-yilin ass n Letnayen tameddit di Numidya. Ad truḥeḍ?

-Ad ruḥeɣ, ih.

 

* Tadiwennit-a tettwalqeḍ-d di taggara n temsirt n wass n Wemhad (Lexmis) 05/O3/2009. Imiren tella d 20 (t) d wezgen n yiḍ; deg yiwen waḍu yessafagen leqramed, yessenguguyen kra yellan, anagar tuxsa (lebɣi) n wid i wumi tezdeɣ tmaziɣt ul d wallaɣ. Wid yekkaten s wulac, ulac-nsen d aẓayan.

Sɣur : Bu ccfaya

 


 

Retour en haut

 

 Numéro 40    Juillet 2009      

 

Le texte intégral des Cahiers de Bélaid disponible dans notre rubrique téléchargement.

La conférence : 

″Les cahiers de Belaïd ou la Kabylie d’antan″, Dallet (J.-M.) et Degezelle (J.-L.), Fichier de Documentation Berbère, Fort-National, 1964. I (Textes) 478 p. + II (Traductions) 446 p.

 

2cee900265df99d3f4daace100c01941.jpg

Belaïd AÏT-ALI  (Belaïd  Izarar)

 

 

Préface  par Arezqi Graine

 

«Les cahiers de Bélaïd ou la Kabylie d’antan», dont tout kabyle qui s’intéresse ɣ l’écriture de sa langue a au-moins entendu parler quand il ne l’a pas lu, est un travail de sauvegarde de notre patrimoine culturel qui demeure, à ce jour, exceptionnel.

Nous le devons bien entendu à Belaïd IZARAR (AT-ƐLI) qui fut un des premiers collaborateurs du Fichier de Documentation Berbère. Malgré son état de santé fragile, il avait pu rédiger 608 pages en kabyle.

Mais il faut également rendre hommage au père Jean Marie DALLET et au père J.L. DEGEZELLE qui ont veillé, d’une part à soutenir moralement Belaïd pour qu’il puisse aller le plus loin possible dans sa rédaction et d’autre part à recueillir les cahiers rédigés par Bélaïd, les relire, les taper sur machine à écrire et en assurer le tirage.

Une étude littéraire des textes recueillis aiderait à asseoir une tradition d’écriture de la langue kabyle, à l’image des études réalisées par Mouloud MAMMERI pour la poésie de Si Mohand Ou Mhand, d’autres poètes plus anciens et Cheikh Mohand Ou Lhocine, chantre de la kabylité.

Cet ouvrage : «Les cahiers de Bélaïd ou la Kabylie d’antan», n’étant pas à la disposition des personnes férues de culture kabyle, sa réédition en l’état est déjà une initiative extrêmement louable qui pourrait inciter à la poursuite du recueil de ce genre de littérature ainsi qu’à sa diffusion.

Par ailleurs, il faut signaler qu’un dossier, très bien élaboré, a réussi à présenter la biographie la plus complète que l’on ait de Bel§id AT ¦LI. Ce dossier est l’œuvre de Amar MEZDAD qui l’a publié en deux parties dans TAFSUT qui était une revue libre de l’université de Tizi-Ouzou.

L’article était signé Ɛmer MESKIN et avait paru, pour la première partie, dans TAFSUT n° 6, de janvier 1983 et pour la deuxième partie, dans TAFSUT n° 7, de juillet 1983.

Ces deux parties ont été reprises dans la revue « Etudes et Documents », n° 2, 1987, éditée par « La boîte à documents » qui était une association sous le régime de la loi de 1901, à Paris.

Avec la permission de l’auteur, nous adjoignons à cette réédition de l’œuvre de Belɛid AT ƐLI, le travail de qualité de cet autre maître de la littérature écrite kabyle : Ɛmer MEZDAD.

 

 

Arezqi GRAÏNE

 

 

BELƐID  AT ƐLI

Par Ɛmer MESKIN  (pseudo utilisé par Ɛmer MEZDAD)

 

[Texte paru en deux parties : dans Tafsut (Revue libre de l’Université de Tizi-Ouzou) : n°  6 de  janvier 1983, pour la première partie et n° 7 de juillet 1983, pour la deuxième partie.

Le dossier a été repris dans « Etudes et Documents Berbères, n° 2 – 1987, [revue éditée par l’association sous le régime de la loi de 1901 : La Boîte à Documents].

 

 

Aqbayli nni meskin yesɛeddan acḥal d uḍan ar tafat n lefnar, ar tama n lkanun n iɣiden ; ittaru tilufa-s d lemḥayen-is... Belɛid, yettarun tameslayt-is akken a-tt-iwali s wallen-is, maççi kan akken a-s-isel s imeẓẓuɣen-is d aya ; Belɛid ihi, yemmut uqbel a-d-teffeɣ tektabt nni yura (ɣas ulamma ass mi tt-yura, maççi i wakken a-tt-id-isizreg).

Taktabt agi ines i d-iffɣen di 1964 deg Larbɛa-n-At-Yiraten, isem-is : "Les cahiers de Bélaïd ou la Kabylie d’antan". D ayen yura Belɛid di mayu 1945 ar mi d ass mi yemmut di mayu 1950 : ugar n 608 tewriqin (maca kra deg ittafttaren yura, ɣban).

I.         BELƐID MESKIN ... TAMEDDURT-IS

Ass n 12 magu 1950, deg wexxam n wid ur nḥellu, deg yiwen n sbiṭar di tama tazelmaḍt n tmurt, yemmut Uqbayli meskin. Tenɣa-t tusut. Imḍel d aɣrib. Yiwen ur isli. Yiwen ur as-ifriḥ. Yiwen ur iqriḥ.

Anwa-t umexluq-a ? D Belɛid "bu tektabin", amaru n tmaziɣt. Tira-s meḍlent ur ɛad ddirent. Belɛid bu tmucuha. Amaru yezwar wiyiḍ. Fell-as i tura Camille LACOSTE-DUJARDIN : "... d yiwen si Leqbayel yebḍan ɣef sin idelsan : idles n teqbaylit d win n trumit". Meɛna nek a-d-iniɣ : Belɛid, ul-is ɣer teqbaylit kan i yedda. Acku, lemmer i s-yehwa ad-yaru s tefransist am netta am wiyiḍ – fiḥel ma nebder-ed ḥedd – yezmer. Zik zik yelmed tafransist i mi yemma-s tessɣer-itt di yal tama. Meɛna ɣas akken yemma-s tessɣer tafransist, arraw-is akk tesseḥfeḍ-asen taqbaylit. Amaẓuz[1] maḍi d Belɛid, yettaru-tt.

Belɛid, ilul deg useggas n 1909 di Aẓru-Uqellal (deg At-Mangellat). Tameddit n wass qbel lɛica, yewwet lbarud deg uzrug. Daɣen tiɣratin : "Ilul-ed wergaz, yerna-d ubeckiḍ" akken qqaren deg wawal. Yerna-d ɣef tlata warrac nniḍen d snat teḥdayin.

Yemma-s qqaren-as Dehbiya, nettat, akken i d-nenna : tesselmad tafransist. "D-ticixett". Teɣra, acku di lawan nni yella baba-s (jeddi-s n Belɛid) ixeddem ɣer baylek (di lamiri). Tekcem ɣer uɣerbaz n teḥdayin di Taddart-Ufella (Larbɛa-n-At-Yiraten). Teɣra din ar mi tessaweḍ ɣer le brevet. Ar mi tewweḍ 17 iseggasen, teffeɣ ad-tessɣer. Zik zik, sneflen-tt-id di taddart. Yuɣ-itt yiwen, d argaz n lɛali. Yeǧǧa-tt ad-texdem, ɣur-es lɛeqliyya d tatrart, tufrar-ed ɣef lawan deg waydeg taqcict tettwarkeḍ. Ffɣen si tmurt, i mi Dehbiya ur tt-id-iṣaḥ ara ad-textir anda ar a-tessɣer. Tugi ad-tetruzi. Fkan-as amkan ttagin wid yetruzan. Ass mi ɛyan di lɣerba, am nettat am wexxam-is, uɣalen-d ar tmurt. šṭfen lqahwa di Micli. Din i d-ilul Belɛid, d wis-setta.

Nesmekta-d aḥric-a di tmeddurt n Belɛid, i wakken a-d-nini tin i t-id-irebban d lall n tmusni, ama s teqbaylit ama s tefransist. Belɛid ixtar !! S teqbaylit i yettaru.

Akken mazal-it d acawrar, ass mi izger ar Fransa, yewwi-t dadda-s Mbarek. Iqqim tlata, rebɛa iseggasen ar mi yessaweḍ ɣer ukayad[2] amenzu : Aselkin[3], ugin-as a-t-isɛeddi.

Ɣef xemseṭṭac iseggasen i yebda lemḥayen. Yuɣal-ed ɣer Aẓru. Zewǧen-as akken d ameẓyan. Taqcict n taddart. Teqqim cwiṭ, twureb. Yuɣal tebra.

Zik zik i s ɛerqent i Belɛid meskin. Irwa jjiḥ di Micli netta d ilmeẓyen nniḍen, wid i wumi ɛerqent daɣen : dduminu, tissit seg walluy ɣer tmeddit, amenḍer di leqhawi d ttbernat.

Yiwwas iṭawel-itt ar mi d Lezzayer. Ahat ad-yaf axeddim si leɛḍil i s d-sawalen ɣer lɛeṣker. Aqadum n tmenjert yaf din iman-is. Cwiṭ kan rran-t d lkabran, amecwar yuɣal d sserǧan. Isseɣra, iwehha aṭas : ṣṣifa, ṭṭiɛa, tadṣa. Ulac anda ur iggar iman-is. Iɛeǧǧeb medden. Tafransist teţţazzal deg imi-s am aman. Tulawin ifka-yasent axeṣṣar. Yiwet, tezdeɣ di Bab-Lwad, temmut fell-as. Meɛna Belɛid icɛef. Yiwen webrid i tettɛeddi f uccen.

Deg wussan agi yesɛedda di lɛeṣker i bdan neṭṭden-t akk leɛyub : ccemma, dexxan, ccrab. Dɣa ccrab yuɣ-as idammen. Sin iberdan i t-sseɣlin di legrad. Acku m ar a-isew, ur yettaṭṭaf ara iles-is. Awal d aɛrab wayeḍ d aqbayli. Tettergigi-d tasa-s ɣef tmurt d tmeslayt-is.

 

Ass mi yebda ṭṭrad n Lalman d Urumi, ibda weḥric wis-tlata di tmeddurt n Belɛid. Aqbayli meskin idda di ssiyya. Ur ifaq, yaf-ed iman-is di Tunes. Iḥezzem, igezzem rrṣas d ubeckiḍ di talast Mareth metwal Gabes. Din i s-ɣlin wuglan ass mi ihlek le scorbut. Iṭṭef-it si lqella n tgella, uççi n tebwaḍin.

Yiwen wass deg useggas tlata u rebɛin, ceyyɛen takebbanit-is ɣer la Corse. Netta idemmer, iwet-itt d ṣṣekran (akka i qqaren) armi i s-iqqar i weɣyul "ssek!" Iwwi-t umeɣrud ɣef yiwen yidis, tlata wussan, tlata wuḍan. Mi d-indekwal, yufa-d takebbanit d ayen tcerreg Ilel Agrakal. Belɛid, ata-n d ameẓẓerṭi... Igzem rrebg, ibubb tugdin : sya d afella, tudert ines tezdeɣ-itt tergagayt, lḥebs ma yettwaṭṭef. Yernu ula d aṣurdi ulac-it. ­rwaḥ iruḥ, ikemmel-as. Izzenz llebsa nni n lɛeṣker. Yaɣ-ed kra icelqan akkenni. Yuɣal d asibil. A-d-nesmekti, si zik i yessaram ad-iẓẓerti. Iɛemmed ad-ibaṣi.

Iṭṭef-as abrid ɣer temdint n Lezzayer, din ar a-tishil tuffra. Yaweḍ ɣer yiwen la aṣurdi la sin ; ulac aḥbib, ulac war a-t-irefden. Ittkukru akk medden ; win iwala a-s-yini d acengu, ittagad ula d tili-s. Ameẓẓerṭi, di ṭṭrad, ma ṭṭfen-t, ḥekkmen-as s lmut.

Yuɣal d aṭeyyar, ittmenṭar deg iberdan. Icubaɣ, tilkin, laẓ d ḥafi. Yura kra ɣef ayen isɛedda ussan nni : "Bujanber 1945, yeṣker deg iḍ nni deg Bab-Lwad", asemmiḍ, lehwa, ɛeryan jeryan, Popeye meskin (akka i t-ttlaqaben) ɛerran-t, ukren-as aserwal : "Mi d-ukiɣ, ufiɣ-d iman-iw akken i yi-d-tesɛa yemma". Anagar tabluzt tamellalt i s-ifka umeddakel-is "Bu llebsa tamellalt". Amek ar a-xedmeɣ a R­­­­­ebbi ? Amek ar a-ffɣeɣ azrug ? Atta-n tekker-ed lall n wexxam. Mi yi d-twala, iffeɣ-itt leɛqel. Twet ad-tsuɣ "Abbuh!", yuɣal am akken ɣadeɣ-tt, tessusem, tekcem s axxam-is, tefka-yi-d tacekkart usebbaylu, sburreɣ-tt. Nemneɛ ! ˜ellseɣ-ak tacekkart nni, ffɣeɣ. "Sebɛa wussan i tt-ilsa". Yuɣal yufa aḍellaɛ iqqers akk, iççur d tifawtin, ixaḍ-it. Yuɣal yeɛna iguduyen d les poubelles : ma d asebbaḍ idda, ma d amessak daɣen, ma d taɣenjawt tedda. Yufa ula d taferciḍt n lfeṭṭa wissen wi tt-iḍegren. Yufa liẓar ukawaçu isburr-it amzun d abernus.

Tamart teçça-t, tilkin tcalint fell-as ; "yuɣal-asent d abulvar" : d aklucar n tidett ! Ar mi d ass mi iḥqer iman-is, yeɛya di lmizirya nni taberkant. Ulac lǧifa ur isfuḥ neɣ ur iççi : laẓ d lxuf d tiɣemdin deg uɛebbuḍ-is. Iṭṭef-itt d abrid ɣer tmurt, yufa yemma-s deg Aẓru ; akken kan izweǧ gma-s šeyyeb. Yemma-s, Nna Dehbiya, tewweḍ igenni si lferḥ. Temlal tasa d wi turew. Tasa-s ɣef Belɛid d tamehbult, d netta i "Berḍ n lɛecc" ; d amaẓuz. Yernu, seg wass mi meẓẓi ur izmir i iman-is.

Dɣa ula di tmurt laẓ ihba medden, yiwen ur imniɛ. Lqahwa n Micli, 5000 kan i d-tessekcam i waggur. šeyyeb yunag ɣer Lezzayer ma ad-yaf kra n temrest[4]. Ma d Belɛid ikcem ad-ixdem di Lǧemɛa- Ufella, imir bennun dinna uggug[5] n trisiti. Agelzim ur as-izmir ara, rrẓen ifassen-is ɣer ccɣel. Meɛna i mi yeɣra, ṭṭfen-t d aɛessas n lmexzen, yufa aɣrum yerna yedduri ɣef ijadarmiyen. Iqqar tiktabin, ikkat snitra. Waqila tfuk lmiziriya.

Awah ! Tawekka n tissit, akken kan irẓa laẓ, tuɣal-it-id. Ur izemmem useggas di Lǧemɛa-Ufella, iddem tiqarwalin-is, yuɣal ɣer taddart tikkelt nniḍen, ifassen d ilmawen. šeyyeb nnsen, ula d netta ɛerqent-as : ibra-yas i tmeṭṭut-is, iruḥ ɣer Fransa. Iqqim-ed Belɛid netta d yemma-s. Meɛna, Nna Dehbiya, ula d nettat, wissen d acu-t waḍu i d-isuḍen deg-es. Texṣer-as ṭṭbiɛa, tuɣal d tifelfelt. Yal ass d imenɣi nettat d mmi-s ; aṭas i snezhen lǧiran. Qqaren-asen : "axxam iderwicen". Akken i teḥma tdebbuzt gar-asen, Nna Dehbiya twureb ɣer weltma-s, di Buluɣin (Lezzayer).

Iqqim Belɛid iman-is, axxam d ilem ; ulac ula d imensi n yiwen yiḍ. Yerna tezga tergagayt fell-as. Ittquraɛ ijadarmiyen ; yal tikkelt mar a-ten-iwali agemmaḍ, ad-iffeɣ taddart. Ittagad akk at taddart ammar a-t-zzenzen.

Tewɛer tudert di lawan nni. Uççi akk s buṭayma[6] : yal aɛeggal s ukerṭun-is ; ɣur-es azal s wayes ar a-yedder. Leqbayel msakit teɣli-d fell-asen yiwet n lmiziriya, d taberkant. Ulac w ar a-irefden wayeḍ. Leswaq d ilmawen. Wid isɛan lmal, ççan-t neɣ a-t-awin wiyiḍ d taseglut.  Mmɣen medden ɣef tmizar ; yuɣal lawan ubelluḍ d ubazin ɣef widak nniqal ǧǧan. Ma d igellil werǧin i t-ffiɣen. Ma d Belɛid "akken llan medden a-nili". Iḥmeẓ agus-is, timaqaqin-is ulint-tent tiqqad. Ittaru i medden tibratin, ttaken-as-d ayen i wumi zemren. Meɛna ur zmiren ara. "D acu ar a-k-d-yefk laẓ ?"

Illa yiwen d aḥbib-is akken i d-kkren, si temẓi ɛedlen aṭas. Xas akken ula d netta ixuṣ, issasay-as-d kra n tbaṭaṭatin, kra n weɣrum, kra n wurawen n leɛdes. D acu i d tawant ? Teɛreq-as. Yernu ulac uglan : ur izmir ara ad-iffeẓ iniɣman, am netta am medden. Isseknaf-iten d aseknef, ad-ilqiqen. Axir-as igirru wala mummu n tiṭ-is. Dexxan ittwanas-it deg iḍ mi yettɛeẓẓir ɣef isefra, tullizin[7], timucuha.

Dɣa deg useggas nni yesɛedda weḥd-es deg Aẓru, aseggas nni n lmiziriya taberkant, laẓ tugdin d iɣeblan, deg useggas nni n tlata u rebɛin i yebda tira s tmeslayt "n bu ḥafi". Idles "uberraḥ di ssuq"[8]. Yura aṭas d asefru, kra n tmucuha am "Tafunast igujilen", "Tamacahutt uwaɣezniw". Yura daɣen yiwen umaɛraḍ[9] [tirmit] ɣef lexḍubegga. Netta werǧin ixḍeb akken ilaq.

Akken tebɣu tili ddunit, tettzerzir, tseffeḍ, teqreḥ. Nna Dehbiya teɛya di temdint, isawel-as-d uɛessas n wexxam. Tuɣal-ed s Aẓru. šeyyeb daɣen ikfa fell-as uɣrum di Paris, ibren-ed ar tmurt. Ifreḥ nezzeh Belɛid s nnekwa n gma-s, i mi netta iteddu mebla lekwaɣeḍ. Ireṭṭel-as-tt šeyyeb. Iǧǧa-t cwiṭ lxuf. Iṭawel-itt ar mi d Micli ; ulac anda ur igir ara iman-is : ittaru tincirin i tḥuna, ixdem di ttberna... Yiwwas iṣker, yaf-ed iman-is di lḥebs ɣef yisem n šeyyeb nnsen. Imneɛ, ur as-faqen ara d ameẓẓerṭi. Iqqim kra n wussan "i tili", iffeɣ-ed. Yuɣ lḥal netta d yemma-s msamaḥen ; ttemlaɛin, ikfa imenɣi gar-asen. A-d-nini : waqila deg ussan nni kan i yessen lehna di ddunit-is akk. Içça, iswa, yura, ɣur-es nnekwa s wayes iteffeɣ. Wanag ayen isɛedda d wayen i t-yurǧan d ǧahennama.

Lḥaṣun tafamilt-a amzun si ṭikuk i d-cettlen. Yiwwas ikker-ed šeyyeb, yiwen ur ibni, yiwen ur as-iɛeggen, iṭṭef abrid ar Paris, amzun d kra i s-d-iṣuden di tmeẓẓuɣt. Iwwi nnekwa-s. Ur ɛad i tezdim tewwurt, Nna Dehbiya tenna-d "a Lezzayer".

Ma d Belɛid ula i d-nini. Yeɛya di tudert am ta : ulac adrim, ulac aḥbib, ulac nnekwa. "Welleh ma ɛawdeɣ-as-tt ! Akken i d-tusa, tusa-d ; lmut wala tudert am ta. Akka i d tamurt. Tismin, laẓ, akewwec, tilkin. Ffeɣ ɣer berra ad timɣureḍ". Meɛna anda ar a-yerr ? Anda-tt tlelli i tudert ? Ussan nni i yebges ad-yinig, iǧǧa tamurt, illi tawwurt i ǧahennama s ufus-is.

Nna Dehbiya teǧǧa aqcic deg uxxam amezwaru. Ittusemma d gma-s n Belɛid. Qqaren-as Muḥend Saɛid. Illa di Merruk, yuɣ tarumit, isɛa taḥanutt. "Ulac anda nniḍen, ɣer Muḥend Saɛid kan ar a-rreɣ". Ɣas akken ur t-issin ara, meɛna "gma-k d gma-k, ɣas d mmi-s n yemma-k". Ahat a s-d-yaf amkan, i mi leqraya iɣra. Iṭṭef-itt d abrid ar Bgayet ɣef uḍar. Dinna insa kra n wuḍan di leqhawi. Syin, yiwen ur iẓri amek iwweḍ ar mi d Ujda ɣer tama n tlisa n Merruk. D tamacint i yeṭṭef neɣ d lbabur ? Deg Ujda ar mi d Ribaṭ iwet-itt ɣef uḍar. Din yaf dadda-s Muḥend Saɛid. Issels-it, iseçç-it, issens-it aṭas. Yura kra imagraden[10] deg yiwen ujernan s tefransist. Ar mi d yiwwas Muḥend Saɛid yufa "lɛebd agi maççi d lxelq".

Tikkelt nniḍen atta-n terwi fell-as. Yuɣal s amenḍer. Yeɛna abrid ar tmurt ɣef uḍar, meɛna "tamurt tebɛed wansi d-teṭṭilli" :  

Anda llan wid ikerrzen

Akal, idɣaɣen

D lkifan neɣ d luḍa

Anda llan wid yemmuten

S ttesliliw meḍlen

Mi ɣlin f nnif d tameɣra

Anda llan igerfiwen

Lbaz, ilef d wuccen

Anda telliḍ a lɣaba ?

 

Tikli d ussan d uḍan. Yuɣal irza-d fell-as laẓ. Ikcem lḥebs maççi tikkelt neɣ snat ɣef tissit d umenḍer. Iggan berra, d iṭij neɣ d lehwa, deg iɛecciwen, ddaw tqenṭyar. Ma ibzeg ad-tekkaw llebsa fell-as ; ikcem-it busemmaḍ, yuɣ-itt di tdawsa-s[11]. Ittwet : teṭṭef-it tawla, times tettenfufud di tedmert, la tuberculose tegguni-t,  la tettraǧu melmi ar a-d-teẓdem fell-as. Yernu beɛden Igawawen : "Din i yi-ittraǧu uẓekka".

1947 : Yuɣal am Sidna Yub,  yuser aksum ; ḥaca iɣsan i d-yegran. Ula d acebbub yeɣli-yas anẓad anẓad. Ikcem lḥebs di Merruk, tikkelt tamezwarut di Ujda ; ẓẓɛen-t-id ɣer Lezzayer. Iɛedda-d Meɣniya, iḥrured-ed ɣef uḍar ar mi d Talimsan. Mi yewweḍ ar Ɛeyn-Lḥut ɣer tama n Talimsan, yura :

"Amek i d-ffɣeɣ si Meɣniya lexmis iɛeddan ; mi d-ukiɣ, ufiɣ-d iman-iw d ameḥbus ? Sekreɣ, ur cfiɣ ara mi kecmeɣ. Nnan-d d medden i yi-skecmen". Asikritari nni n kulmiṣar, d ilemẓi, d argaz n lɛali, iluɛa-yi-d ɣer lbiru ines, inna-yi-d : "A gma, tagi d tikkelt tis-tlata i k-id-ɛebban ɣer da tsekreḍ. Ẓriɣ d iman-ik kan i tḍurreḍ. Tettsewwireḍ ayen s wacu ttesseḍ i mi tettaruḍ tibratin, yernu tettagmeḍ-d i medden. Fehmeɣ teɣriḍ aṭas, yernu aṭas i tekkateḍ di ddula. Nekni, ccɣel nneɣ d la police, tessneḍ d acu... Yernu, neẓra-k ur tesɛiḍ ara lekwaɣeḍ ; ahat d ameẓẓerṭi i telliḍ, neɣ ahat seg widak agi ittcewwilen tamurt. Neẓra daɣen ẓẓɛen-k-id si Merruk. Ma tuɣeḍ awal-iw, ddem lqecc-ik, ayya ! Dagi tamdint meẓẓiyet, ulac amḍiq i uberrani. Aweḍ ɣer Talimsan, dinna yiwen ur d-issikid ɣur-ek. Ad-tafeḍ iman-ik. Hatta tbeyyiḍt n tmacint, hata-n upaki n dexxan. Ma d tadrimt ula i k-xedmeɣ."

Idda yid-es yiwen ubulis armi d la gare, issuli-t ɣer ufagu. Ɣef rebɛa n tmeddit, iwweḍ ar Talimsan, aḍellaɛ ger ifassen deg umur n tbalizt.

Di ssuq n Talimsan izzenz rbaɛṭac igirruyen i s-d-iqqimen. Yuɣ-ed cwiṭ n weɣrum, acku aɛebbuḍ amcum ibda yekkat abendayer. Iṭṭes berra. Azekka nni ilqeḍ-ed tibexsisin, ifter yes-sent. Yufa-d axeddim : d aɛessas uɛerqub. Aḥlil win ur neẓri ! Tewɛer ddunit ma-k-teṭṭef di tmurt taberranit bla lekwaɣeḍ, bla aṣurdi. Ma d llebsa ɣur-es tajellabt d taḥercawt. Bab uɛerqub nni ur as-d-issuter ara isem-is neɣ ansi i d-ikka. Tajerniḍt ulac maḍi : 750 F i waggur ; 25 F deg wass akk d snat teḥbulin n weɣrum n temẓin, akk d cwiṭ n izegza[12]. Meɛna, Belɛid yufa anda ar a-iddari si laɛḍil. Ma d amɛellem-is lefhama maççi ɣur-es i d-tsewweq : ulac ajernan, ulac taktabt. Irra-tt i tbeṣlin d ṭumaṭic i mi acemma ur as-d-igri.

Kra n wussan kan, rebɛa neɣ xemsa di ddurt, irra-d idammen. Skecmen-t ɣer sbiṭar n Wehren, inṭer aṭas. "Di sbiṭar, uççi yelha yal tiremt : tuget tgella ar mi tugar deg iguduyen. Ziɣ wi illuẓen iẓra d acu i teswa tawant !"

Xas akken aṭan-is d win ur nḥellu, tuɣal-it-id cwiṭ terwiḥt. Irfed iman-is, yuɣal ɣer tɣuri d tira. Ittaru kra yekka wass. D acu ɣef irɣa : d idlisen[13] umezruy[14] d ijernanen d-ittawin ɣef liḥala di tmurt-is.

Ussan nni dɣa, "Ajernan n Lezzayer"[15] issufuɣ-ed kra imagraden ɣef tmurt n Leqbayel. Mi ten-iɣra Belɛid, ibren uẓar ger wallen-is. Ifqeɛ aṭas : "Ihwa-yas kan i M.B. iger iman-is anda ur as-ilaq. Ulac amusnaw neɣ amesjernan i izemren ad-aɣ-d-issiked mebla tiḥraymit... Aṭas i sen-ittensaren. Ɣef akken ttwaliɣ, ḥaca Aqbayli i ilaqen ad-yaru fell-aɣ, acku d netta i terza tiyita..."  Ur iẓri ara Belɛid meskin, dɣa ussan nni kan, deg useggas n 1950, Ferɛun yura-d "Mmi-s igellil"[16], meɛna wagi d awal kan.

Imuḍan akk illan di sbiṭar, azgen ameqran d irumyen. Yif-iten aṭas di leqraya, yif-iten daɣen akken isawal tafransist. Nutni qqaren tiktabin n Tarzan, netta iqqar idlisen n la psychologie. Mi ten-iqqar, snejlayen fell-as tugdin d uḥebber :

Ay atma fuken wussan

S leḥbab akken llan

I inefɛen, ala aheggi.

"Waqila ussan agi lemmer ad-xtireɣ ger idlisen d lqahwa neɣ dexxan, d idlisen ar a-awiɣ [...] A wi yufan idlisen ɣef umezruy n Lezzayer, a-ten-yerwu ! Ad-iẓer kra yellan deg iẓuran-is.

Ass mi qqareɣ di lakul, mi d-tewweḍ tmeɣri umezruy d lemḥasba... Acuɣer ? Qqaren-iyi ayen ur ibɣi ul. Ma d tura, mi ssawḍeɣ rebɛin iseggasen meɛna amzun d amɣar n tmayin deg wakken ɣliɣ la ttḥuffuɣ amezruy."

Di sbiṭar xas akken maççi d urar, izerri lḥal s uɣiwel. Ittaru tibratin d ifezriren, awal inṭeḍ ɣer gma-s. "Aṭas i yettektilin, ulac am yemma-k n leḥqiq" :

"A tabratt ikteb ufus-iw

Tawiḍ yakk ul-iw

Tawdeḍ ɣer wid n tasa".

Ussan nni i yura iktayen[17]-is. Mi yeɛya di tira, ittɣimi d imuḍan nniḍen, iṭṭilli ɣer iɣeblan nnsen. Ttemyeḥkun timsal : wa yeǧǧa arraw-is, wa yeǧǧa imawlan-is. Dɣa Belɛid meskin, tergagi tasa-s : wissen amek teḍra d yemma-s ?

Ikkat ar mi s-fkan taxxamt i iman-is, rnan-as-d ṭṭabla.

"Mi ttaruɣ, maççi d urar i tturareɣ. Ur iyi d-iqqim ara aṭas di ddunit, meɛna ussan ilaq ad-frurxen. Ẓriɣ aṭan-iw d acu-t, ulac ṭṭmeɛ d ayen. Taqcict nni i yi-d-ijuban taxxamt-a, tḥuma-yi aṭas, d yelli-s n leḥlal ; tḥuma aṭas ama deg aṭan n tteǧǧa ama deg win n tasa. Tettawi-yi-d ijernanen, ijeǧǧigen, trennu-d yid-es acmumeḥ. Cubaɣ-tt d tajeǧǧigt n rreman di tmazirt Igawawen. "

Tesnefsusi-yas cwiṭ tiyersi.

Ceyyɣen-t ɣer sbiṭar n Sig (di Lwilaya n Mɛesker). A-s-tiniḍ icab iwellef, maççi 41 iseggasen di leɛmer-is. Izwi maḍi, aksum ur d-igri fell-as. "D ayen ur d-iqqim wara". Ccibani i s-sawalen ! Ula d tikli tewɛer fell-as. Ikna lqedd-is d axeṣṣar !

Iwret snitra n yiwen umuḍin d ameẓyan. Seg mi iffeɣ seg Aẓru-Uqellal ur tt-yurar. Xas akken tteǧǧa-s teɣli, iḍuḍan-is mazal ḥercen. Snehqiqen-tt d ssixṭa. Ccna-s ɣef tmurt yessehbal medden :

Ay adrar igawawen

Lexyar deg ismawen

Win ɣef i ttruɣ di lɣerba.

Mi iɣil immut d ayen, tezreɛ-t-id terwiḥt. Sebɛa wagguren i yesɛedda di sbiṭar n Sig. Yiwwas iḥulfa i iɣallen-is cuffen cwiṭ : "Aqbayli meskin izga isserɣ ayen ɣef irɣa. Ayen isɛa d iẓuran... Ɛni nexdem ssiyya i mi kra n wanda i tt-nger, teqqur. Werǧin i tdum ṣṣaba, neɣ tameddurt ad-tɣellel".

Ɣer taggara yaf-ed iman-is di sbiṭar n Mɛesker : din d sbiṭar n wid yettmettaten. D inig aneggaru. Deg-es yiwen uḍar di laxert yakan. Kra umuḍin ar a-ikecmen ɣur-es, ur d-iteffeɣ ara ḥaca ma yekfen s liẓar bu tfawtin. Meɛna tamḍelt n weɣrib ur treḥḥu yiwen. Yiwen ur ittru fell-as, ḥaca win turǧa am netta.

Si laɛḍil, Belɛid izga ustilu ger ifassen-is, ikna ɣef zzmamat-is : timucuha, tullizin, aǧernan-is... "Bɣiɣ ad aruɣ kra iwulmen a-t-id-ǧǧeɣ". Ɛeggu d leḥzen ǧǧan-t maḍi. Iduz.

Meɛna m ar a-d-ittmekti yemma-s, ittrunday aṭas. D netta i d ameɛzuz-is, d amaẓuz. Ur as-irra lxir ula yiwwas. Aṭas i tegrareb fell-asen. Dima ittaru-yas, iẓra kra n wayen iḍran di tmurt.

Ass mi iwet udfel issaweḍ rebɛa iɣallen, iɣumm tizeɣwin iffeɣ-it leɛqel : amek ar a-ffɣen imeksawen ? D acu ar a-yeçç lmal ? D acu ar a-ççen imdanen ?

 

Ass n 12 di magu, immut Belɛid zedɣen sin imdanen, sin wulawen : ul amezwaru, yurez-it ɣer wakal d idurar, tayri n tmurt akken tebɣu tili.  Yurew-ed yess zzmamat-is. Ul wis sin iḍegger-it ɣer yinig n tmura nniḍen, aḍu n tikli d uqlileḥ, igla-yas-d s daɛwessu d imeṭṭawen :

1947 : Ujda,

1948 : Talimsan,

1949 : Wehren, Sig,

1950 : Mɛesker.

"tamacahutt-is tfuk". Tebda tin n wayen i d-iǧǧa. Meɛna tagi daɣen tilufa-s weḥd-es.

 

II.      ASRIFEG  ƔEF  TIRA  N  BELƐID

Inna Jean AMROUCHE deg wawal-is : "Yal tameslayt deg-es ladɣa tiɣri." Dɣa tiɣri n Belɛid teffel akin i wayen yura. Tennul agemmaḍ n tmusniwin. Treṣṣa di tsekla[18] n ddunit, ɣas akken teqqim d tagujilt, ur tekcim tiḥuna neɣ timkurḍa[19]. Xas akken ɣunzan-tt imaẓragen[20]. Ar ass-a ḥaca yiwet n teẓrigt[21] i d-iffɣen deg-es. D tin n J.M. DALLET d J.L. DEGEZELLE (F.D.B., Larbɛa n At Yiraten, 1963 -1964).

I mi iffeɣ i webrid n tefransist neɣ n taɛrabt, Belɛid iẓra d acu i t-yurǧan d wayen yurǧan tasekla i d-yurew. Meɛna ixtar, ur indim ara, xas d abrid bu yedmimen.

Di lawan i deg ibda tira, wi iẓran d acu i d tamaziɣt ? ˜aca wid i wumi qqaren kra : "iqudam n tmenjart" neɣ "igeṭṭumen n tegrawla". Di lawan nni, kra n win i nesɛa d amaru, ittaru s tefransist neɣ taɛrabt. Ma d tamaziɣt : d awezɣi. Acku timeslayin-a llant d tid n tmusni neɣ n tedbelt[22] neɣ udabu[23] neɣ n ddin. D tid i qqaren wid ar a-yaɣen imukan ; d tid i sɣarayen wid i ten-yuɣen. Ula d win meskin werǧin ikcim lakul, issen "tarumit n weɣrum", acku d tarumit i d-issasayen aɣrum neɣ tabuftikt. Neɣ tikwal d taɛrabt. Liḥala akken kan, am ass-en, am ass-a.

Ma d Belɛid yeɣran tarumit armi icɛef, i tt-ittmeslayen, i tt-ittarun akken ilaq (yura tullizin, imagraden i ijernanen) imal wul-is ar tmaziɣt. Irwa taqbaylit, irwa daɣen laẓ. Immut di lihana d tameqqrant. Lemmer meqqar ayen i d-iǧǧa ittwassen, teqqed teḥla ! Lemmer i t-id-ibedder wegdud ass-a, am ass-a. Meɛna idder d amengur, immut d amengur.

Anwa akka i yesnen Belɛid At Ɛli menqel wid terza tiyita. Lemmer maççi d DALLET i t-imenɛen, yili teçça-t tatut. Netta "aɛṭi-t ṣṣeḥḥa", ayen i wumi yezmer ixdem-it.

Belɛid illa iffeɣ tiṣenṭit s tikta[24] xas agerbuz[25] di taddut. Iɛac yilef deg umadaɣ. Meɛna amadaɣ n medden yugar win n lewḥuc.

Meɛna "ittaɣ lḥal lxaṭer-is ithenna ; ikkes uḥebber seg mi ifra d yiman-is" akken yura deg "Ass mi heddrent lehwayec."

Seg mi iwweḍ d argaz, ifaq : Aqbayli ur t-id-iṣaḥ wemkan, d awezɣi ɣer irumyen. Meskud iqqim d Aqbayli.  Bu teqbaylit, werǧin irfed aqerru izga s ddaw uzaglu  neɣ am lmal mebla ameksa. Amezruy n Lezzayer i s-ffren di temẓi, ibɣa a-t-yissin. Tikta agi, uɣalent-as d tisfiwin. Ttbeɛburent deg ufwad-is ar mi d ass mi ṭreḍqent, tewweḍ tfidi s iɣes : iẓẓerṭi.

Seg mi iẓẓerṭi di Tunes ar mi d ass mi immut, "idda d yiman-is". Ikemmel deg ubrid-is, imlal wul-is d wallaɣ-is. Meɛna abrid ur ɛad injir, ibɛed wansi d-teṭṭilli tafat. Irra-tt i tira, ccrab d ccnawi. Cwiṭ içça-tt di ṣṣeḥḥa-s. Iɛac s "lépée de Damocles"  nnig uqerruy-is.

Medden imusnawen n Lezzayer ttullsen si tafat i d-ikkan si Lurup neɣ si Maṣer ; netta isukk tamuɣli-s ɣer taddart n Aẓru-Uqellal. Ireṣṣa-tt din, ulac acu i s-innesren. Kra n wayen teẓra tiṭ, yura-t ufus. Ama d "lexḍubegga" ama d "Sut taddart" ama d "At zik" neɣ at tura. Ma d timucuha, fiḥel ma nesmekti-tent-id.

Ayagi i d-nebder merra d tasrit[26] n Belɛid. Isefra ines netta, maççi diri-ten, meɛna a-d-nini ur irni kra ɣef ayen i d-iǧǧa Si Muḥend U Mḥend.

Qqaren Belɛid maççi d bu udebbuz. Maççi d tidett ! Ɣas tteǧǧa-s ur tezmir ara i ubunyiw, meɛna iwet abunyiw akken nniḍen. Takriḍt[27] tezdeɣ ama d tasrit-is ama d tamedyazt-is.

"Ittexnunus deg ubellaɛ, la isawal a ddellaɛ !!" Aɛebbuḍ d ilem, daɣ allaɣ ittwarez di tugdi deg ijadarmiyen meɛna ikfa asirem di tira-s. Yura di "Tamacahutt uwaɣezniw" : "Xas akken medden tetten abelluḍ, igran n yirden d temẓin ur izmir a-ten-yekcem bnadem ; lmexzen n yedrimen, n nneɛma, lekwaɣeḍ akk n ttrika nnsen akken ma tella".

Asirem izdeɣ Belɛid xas ddunit berriket. Netta iḥbes di lḥebs yugar lqefs, iẓra llan "wid irekben akken ɣef kra n wefrux ur iẓri ḥedd isem-is".

Ussan isɛedda di taddart-is, isɛedda-ten ger iderɣalen ur nefriẓ tilufa. Ma d netta leqraya, iɣra. Axaṭer iwseɛ, iççur. Aqbayli izzer di nngaḥi d lihana, meɛna llan wid i wumi "ifka ­ebbi ṣṣifa d zzin, d sser."

Belɛid ijerreb aṭas, mi ɛeddant akk fell-as. Ulac tamduct iluɣen deg waydeg ur ixnunes. Tamdint tessexṣar medden. "Dinna di temdint, ccɣel nnsen d llɛeb d leqmar". Iwɛer leqmar.. ass nni ikcem-it ubaɛɛuc n leqmar. Iẓra d acu i d-issegray.

Belɛid ittamen s ­ebbi, am netta, am medden. "Ittkel ɣef Rebbi, i mi ɣur-es kulci ishel", meɛna "ḥyu-yi ass-a, xas enɣ-iyi azekka".

Ay ayen iɛeddan fell-as meskin ! Belɛid afermac, iǧǧan tuɣmas-is di Tunes ; ar iḍ-a issaram, meɛna asirem-is ur ɛad i d-iffeɣ, terẓa-t tilawt[28]. "Wwet ay atmaten, mmer ad iyi-tḥemmel yiwet n teqcict am Faḍma, ula d leḥcic a-t-ççeɣ, yerna ẓid. Meɛna maççi n wudem-iw !"

Mi isukk tiṭ ɣef wid yerwan xas di lawan nni qlilit, maççi am tura ulac tismin deg ul-is, ulac lqerḥ. Meɛna ittfelliq wul-is deg widak i ttakren atmaten nnsen yerna teffren tixeddaɛin s ddaw uqendur. Ssadaqa "maççi d win ar a-iççaren tajmaɛt, ad-ifk talqimt i umessebrid, a-s-yini : Eçç ! akken a-t-ẓren medden."

Belɛid maççi yiwet n tekti i t-izedɣen, ggtent ɣef tikkelt. Ittwagzer gar-asent :

·        Yiwen wul iqqar-as-d : "akin !", wayeḍ iqqar-as : "akka-d !";

·        Tayri d lkerh;

·        Adebbuz d lɛafya;

·        Arruz d yinig;

·        Laẓ d tawant;

·        Zzwaǧ d berru;

·        Lḥebs d tilelli;

·        Ddin d ccrab.

 

Lḥaṣun, tikwal teḍra yid-es am akken ɛerqent-as. Tebḍa tasa-s d iceffiren. Ittwagzer ama di tmeddurt-is ama di tira-s.

Deg iktayen-is, win i yi-iɛeǧben maḍi d "Jeddi" akk d "At zik". Din i isukk tamuɣli ɣef imrawen nneɣ. At zik ççuren d nniyya : lmaɛna n wawal-a ẓẓayet. Fhem : at zik qeblen yal azaglu, bubben-t : ɛeryan, laẓ win i d-yusan inher-iten. D nutni i ɣ-tt-ixedmen. D tid i xedmen i nettxelliṣ. Xas akken "kkaten uzzal", meɛna ssaẓayen tilisa.

"Jeddi" xas akken iḥemmel tadṣa d uqeṣṣer meɛna d amɣar azemni. iẓra d acu teswa tudert, d acu swan yemdanen. Xas akken d aderɣal, iɛeqqel medden ɣer tikli. M ar a-iteddu ittaɛqal abrid ɣer tṣeddarin. Neɣ ass mi yeḥbes maḍi, ittarra ddehn-is ɣer tiɣri n lmal. Ma isla i taɣaṭ a-s-yini : ata yebra-d leflani. Ma tesrugmet tfunast, a-s-yini : wagi d leflani... Yerna, "jeddi" yunag di temẓi ; am netta am at taddart : ixdem di lɣerba ; igzem idurar, ahat irna lebḥur.

Deg iktayen-is ɣef at zik, Belɛid isufrar-ed tiḥḥerci n wemɣar akk d tiḥraymit n temɣart : ass mi icemmer aqendur-is zdat yiwet n temɣart, izzaken-as dduzan-is.

Tamsalt n teɛmamt neɣ tuççit ur tt-izgil ara. Tawellitt ur tetteffeɣ deg uxxam n baba-s ma ixuṣ aṣurdi. Ilha neɣ diri-t : akken i d lqanun !

-        Amek ijemmɛen idrimen imezwura nneɣ ?

Di lawan nni ulac lbankat. Wid iḥercen, ayen i d-issas wass içç-it yiḍ ; ma d wid itcuḥḥun, d amruj i qqazen di tmazirt. Win i k-id-iwalan, ikfa fell-as laẓ !

"Aqerru ceffun wat zik", ccfaya n wegdud yemsed aṭas acku ur  ttarun ara medden. Kra n wacu iḍerrun, ittwajerred deg uqerru n bunadem. Wa ittaǧǧa-t-id i wa. Ama d lferḥ, ama d lqerḥ, ama d lɛar ama d iseɣ.

Ma yella sin mnamaren ɣef yiwet temsalt, win ar a-d-yinin aṭas n limarat fell-as, d awal-is ar a-iɛeddin. Ccfaya n wegdud d tin n tmurt.

Ula d amkan n uẓawan[29] illa di tira n Belɛid, illa zik di tmurt. A-tafeḍ ccna n ger at wexxam, meɛna yal wa isdewnin deg tarkunt-is neɣ "mi d-irra tawwurt".

Cceḥḥa d imɣaren, akken i ddukulen ; acku ttagaden teɣzi n leɛmer. Maççi d luf i yugin meɛna tewɛer tewser. Dɣa temẓi txeddem ɣef tewser ; temẓi ilaq a-tcuḥ i tewser. Meɛni cceḥḥa maççi d aslaẓi, xas aḍeggeɛ n tgella diri-t. At wexxam sɛan daɛwessu. Cceḥḥa tezga di llebsa : am imɣaren am temɣarin, aqenḍur izga. D llebsa uqenḍur i yerran ɣef yemɣaren. Aqenḍur mar a-icidd s tɣeggaḍt, d tin i d llebsa n imezwura nneɣ. D udem n tugna[30] nneɣ.

Tamurt i deg ulac ibulisen, ulac iserdasen[31], tella deg-es leɛnaya. Leɛnaya ulac lemtel-is di ddunit merra. Leɛnaya tezdukel kra yellan d tasudut[32]. Leɛnaya fell-i fell-ak. Dɣa a-d-iniɣ wis ma temmut niɣ mazal. Akken yura Belɛid : "[ahat] ddunit akk maççi d adɣaɣ ; illa wul deg-neɣ ur ittnuzu ara di ssuq."

Tura a-d-nesrifeg amru[33] n Belɛid. Fell-as i tura Camille LACOSTE-DUJARDIN : "Kra n yeḍrisen[34] ijdiden ççuren d tamuɣli ɣef la psychologie n tmessi[35] akka am "Tafunast igujilen" n Belɛid AT ƐLI."

Belɛid d amaru n wegdud, maççi n tmucuha. Ireṣṣa di taddart-is, di tmurt-is, tamuɣli. Ma d lferḥ yeɛna ma d lqerḥ daɣen, ama di tawant ama di laẓ ! Kra n wacu i s-ifellqen tasa isrusu-t ɣef lkaɣeḍ. D tira tatrart. Tikwal ittaru taqbaylit akken ittmeslay, d tin iẓuran. "Awal ittawi-d wayeḍ", ittak-ed lemɛani n temɣarin, itzewwiq yes-sent aḍris. Awal d lemtul ttaken dderz i tira.

Tikli tɛennu tamsalt, ilaq ad-isuref bnadem mulac ad-iqqar d taɣert !! Tikwal iqelleb cwiṭ aɣanib[36], ittak udem n tefransist. "Tadṣa nni ur isɛi ḥedd ala netta". Meɛna di tmaziɣt neqqar : "Yiwen ur ittadṣa am netta". Tegzem tmeslayt nneɣ. Yura daɣen : "Udem-is armi s-iqqim ala aglim" ; nekni a-d-nini : "I d-yegran deg-es ala iɣsan". Ticki ibɣa ad-iffer isem ittaru : "Ufiɣ Malḥa At... la ttett remḍan".

Ihi Belɛid ibeggen-ed tameslayt maççi d tasaft yezmer ad-yerẓ waḍu ; tameslayt d aɣanim yettleɣwayen almend n wansi d-yekka waḍu. Xas akken rqiqet tteǧǧa-s, aḍu ur izmir ara.

 

Wagi d asrifeg kan i d-nesrafeg aɣanib akk d-tmeddurt n Dda Belɛid. A wi ddren ad-as-nales. Ad-as-ngerrez tazrawt[37], a-neɛreḍ ad-as nerr amḍiq werǧin iṭṭif di tsekla nneɣ.

Yal tikkelt mar a-ɣreɣ aḥric d "Belɛid", d awal agi i d-izeggiren : "limer d lebɣi wi mmuten ad-iglu s wayla-s". Ccwi awal agi ur iffiɣ ara. Ayla iqqim-aɣ-d.

 

Aɛmer  MESKIN !

1982

Zzmamat / Bibliographie :

. J.M. DALLET et J.L. DEGEZELLE : Les cahiers de Belaïd ou la Kabylie d’antan, vol., 1 : textes ; vol., 2 : traductions. Fort-National (Algérie), F.D.B., 1963.

. C. LACOSTE-DUJARDIN : Le conte kabyle, Paris, Maspéro, 1970.

. J. AMROUCHE : Chants berbères de Kabylie, Paris, Charlot, 1946.

. M. MAMMERI & Coll. : Amawal n tmaziɣt tatrart, Paris, Imedyazen, 1980.

. Enquête personnelle, yunyu, 1982.

 

Retour en haut


 

Numéro 40    Juillet 2009      

Le poème :

 


 

INI-YI-D YIDI I TELLIḌ   sɣur Rachd Sahqi d Brahim Slimani, “ d acu iɣ-yuɣen” isefran 1993

Qqim-ed ar tama-w
Anef-iyi ard am-iniɣ
Qqim-ed ar tama-w

Mazal d kem ay bɣiɣ

Qqim-ed ar tama-w

 Fellam ur beddleɣ rɣiɣ
Glu s wayla-w
Ɣas ur ksibeɣ ur wwiɣ

Aẓ-ed ar ɣuri
Di fad ifadden-iw ɛyan

Aẓ-ed ar ɣuri
Teǧǧiḍ-iyi deg yir ussan

 Aẓ-ed ar ɣuri
Meɛḍur wul i kem-icedhan

Ɣas d asmekti
Deg wulac i yi-d-ǧǧan wurfan


Erǧu a m-hedreɣ
An-nfaṛs ussan n tziri

Erǧu a m-hedreɣ
Icqa-yaɣ yiij ma yeɣli

Erǧu a m-hedreɣ
Fellam zgiɣ d anadi

Dayen ur zerreɣ
Ayen lḥiɣ mazal tikli


Lḥu yidi
A d-nemmekti ayen iɛeddan

 Lḥu yidi
A m-d-ḥkuɣ yidi i-geḍran

 Lḥu yidi
Ggwran-iyi-d yir ussan

 Sedhu-yi
Alamma yeddem-i lemnam

 

Qqim-ed a m-ḥkuɣ

Ɣas felli lehna-m tfut

Qqim-ed a m-ḥkuɣ
Qbel a yi-d-bdu taƫƫuyt

 Qqim-ed a rn-hkuɣ
Ɣas nekk teǧǧa-yi tefsut ^

Ur kem-teƫƫuɣ
Alamma teddem-iyi lmut


Helkeɣ teẓriḍ
Assen mi kem-ƫrağuɣ

Helkeɣ teẓriḍ
Zdat-m assen ay ƫuɣ

 Helkeɣ teẓriḍ
Yidem tugiḍ ad dduɣ

 Zzi-d aƫ-ƫwaliḍ
Tala-w zeddigen tluɣ


Ur d-ƫnadi
Mazal-iyi anda i yi-teğğgiḍ

Ur d-ƫnadi
Fihel a m-d-alseɣ teriḍ

Ur d-ƫnadi
A yi-d-tafeḍ anda terriḍ

Ur d-ƫnadi
A kem-id-afeɣ mi ara yi-d-tnadiḍ

Ur d-ƫnadi
Anef a n-lhuɣ ma teɛyiḍ

Zzi-d ar ɣuri
Tiniḍ-iyi-d yidi i telliḍ

 

Rachd Sahqi d Brahim Slimani, d acu iɣ-yuɣen isefra, tazwart n Ɛ.Mezdad, 1993.

 

 

 

 

Retour en haut

 

 

 

Adresse de messagerie électronique :

ayamun2@Hotmail.com

                      

Adresses Web:

http://ayamun.ifrance.com/index.htm

http://www.ayamun.com/

 

 

Retour en haut

 

  

tanemmirt, i kra iẓuren ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamziɣt, ar tufat !

Retour ɣ Bienvenue

 

 

@Copyright  ayamun 2000
Dernière révision
vendredi 15 juillet 2011

 

 

 

 



[1] D wi setta ger sebɛa ilufanen (tlata warrac d rebɛa teqcicin).

[2] Akayad, ikayaden : Examen, examens.

[3] Aselkin, iselkinen : Certificat, certificats.

[4] Tamrest, timras : Emploi, emplois.

[5] Uggug, uggugen : Barrage, barrages.

[6] Akka i s-qqaren i ravitaillement di lweqt nni.

[7] Tullizt, tullizin : nouvelle, nouvelles.

[8] Ayen i wumi isemma s tefransist : "culture de marché aux puces".

[9] Ama§ra¤ [Tirmit, tirmitin] : Essai, essais.

[10] Amagrad, imagraden : article, articles.

[11] Tadawsa : santé.

[12] Izegza : légumes.

[13] Adlis, idlisen : livre, livres.

[14] Amezruy : Histoire.

[15] Le journal dAlger

[16] Le fils du pauvre, Mouloud FERRAOUN.

[17] Aktay, iktayen : Souvenir, souvenirs

[18] Tasekla : littérature.

[19] Tamkar¤it, timkur¤a : bibliothèque, bibliothèques.

[20] Ama„rag, ima„ragen : éditeur, éditeurs.

[21] Ta„rigt : édition.

[22] Tadbelt : l’administration.

[23] Adabu : pouvoir.

[24] Takti, tikta : idée, idées.

[25] Agerbuz : corps.

[26] Tasrit, tiseryin : Prose, proses.

[27] Takri¤t, tikri¤in : violence, oppression.

[28] Tilawt : réalité.

[29] Aẓawan : Musique.

[30] Tugna, tugnawin : personnalité, personnalités.

[31] Aserdas, iserdasen : militaire, militaires.

[32] Tasudut, tisuda : Institution, institutions.

[33] Amru, imra : Stylo, stylos.

[34] Aḍris, iḍrisen : Texte, textes.

[35] Tamessi, timessiwin : Société, sociétés.

[36] Aɣanib, iɣunab : Style, styles.

[37] Tazrawt, tizrawin : Etude, études.