21 ème année
Tidlisin nniḍen :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm Inasiwen (claviers) : 1_ Anasiw
azegrar : clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (ḋ, ġ, k̇, ṫ)2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri : clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o,
p |
Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)
2°) Chroniques_Timkudin : « Alemsir, iqacen » snat temkudin, sɣur Mouloud Sellam
3°) Tidlisin nniḍen, en PDF : JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf
asuɣel sɣur Σ. Mezdad, 2020
asayes
wis sin, winna ixuṣsen
Amzun akk ulac ţerka, GalilEO atan yeltha
d unadi-ines.
5A
Taṣebḥit, zik zik. Galileo yunez ɣe
usenqel yesenqel, tama n temsikdet. Tekcem-d VIRǦINIA
tegla-d yid-s usegres n yinig.
G.– Wa VIRǦINIA, d acu akka yeḍran ?
VIRǦINIA.– Ufiɣ taxelwit tderreε, dɣa din din kan nuɣal-d s axxam. 5 medden uḍnen ţerka di Arcetri.
G.– iluεa.Sarti !
VIRǦINIA.– Ul d da, seg ‘iḍ yezrin,tazribt n ssuq tderreε. Γef akken i d-nnan, llan sin lmeggtin di temdint taqdimt, llan daɣen 3 nniḍen imḍan n ţerka la ţmeţaten di ṣbiṭar.
G.– Ti̇k̇elt-a daɣen,
ur teffiɣ tifeɣt armi tewweḍ akka.
Massa SARTI tekcem-d.– D acu akka i kem-id-yewwin ɣer
da ?
V.– D ţerla i
yi-yewwin ɣer da.
Massa SARTI.– A baba Ṛebbi,
deg leεnaya-k. Tarewla temneε bab-is.
Teqqim.
G.– Ur ţawi yid-m uma
d kra. Awi kan Virǧinia akked Andrea. Tura ad d-awiɣ yid-i kra serseɣ
di tezmamin.
Yuɣal s tɣawla ɣer ṭabla-s, yeḥwi-d
akk lekwaɣeḍ-ines. Massa Sarti tesels talaba i Andrea i d-yewweḍ-n,
treg ad d-teglu s kra liẓarat d ţmečča. Atan axdim ikcem-d
akked Dduk-meQqren.
AXDIM.– Segmi yegget waṭan
amcum, tiFuhri teffeɣ si temdint, tewwi abrid n Bologn. Acu, tḥawet
akken mass Galileo ad iger iman-is di ṭmana. Snat n tedqiqin, takerrust
ad tili zdat tewwurt.
Massa SARTI.– I Virǧinia d Andrea. Kunwi dɣa di sin, azzlet ɣer
din tura kan. Axet-n, ddmet wa.
ANDREA.– Ayɣer akka
? Ma ur iyi-d-tenniḍ ara ayɣer, ur ţ-ffiɣeɣ.
Massa SARTI.–A mmi, d
ţerka-nni i ‘ɣ-d-yewwḍen.
VIRǦINIA.– Ad nraǧu
baba.
Massa SARTI.– A Mass
Galileo, tbegseḍ-d neɣ nndah ?
G.– Iteţel tamsikdet-ines deg tiddi. Sɣimet Virǧinia akked Andrea di tkerrust. Tura kan
ad n-awḍeɣ.
VIRǦINIA.– Aha°, ur
nteffeɣ ara alamma teddiḍ. Ma tebdiḍ aseggem di tedlisin-ik,
ur teţfakkaḍ ara yakk.
Massa SARTI.– Tewweḍ-d
tkerrust.
G.– Aha, a Virǧinia,
ur smuhbul ara, ma ur tekcim ara di tkerrust, akrarsi ad aɣ-yeǧǧ
da. Ţerka mačči d akellex.
VIRǦINIA.– Tesmigliz, ma d Massa Sarti, teḋeggir
deg-s akked Andrea akken ad ffɣen. All-it- di tedlisin-is, mulac ur
d-iteddu ara.
Massa SARTI teţlaεi-yas-d deg umnaṛ.
A mass Galileo ! Akrarsi yegguma ad iraǧu.
G.– A massa Sarti, uġaɣ
mačči d ayen yelhan ma ddiɣ yid-wen. Atan tura da, kar din yerwi
; teẓriḍ, dagi 3 wagguren umahel, ma ur asent-rniɣ sin neɣ
3 wuḍan tizmilin akk ɣas ḍegger-iten. Yerna, tasekrart-a anida
teddiḍ tella.
Massa SARTI.– A mass
Galileo ! Aha, segger, ddu yid-neɣ ! Ziɣ d tideţ teddrewceḍ.
G.– Ddu kan akked Virǧinia
d Andrea. Aql-iyi-n deffir-wen.
Massa SARTI.–
Tasaεeţ kan, ulac win ara yergen sya. Eyya-n ! Tefka tamezzuɣt, tesmuzget. Atan,
yerwel ! Ilaq ad t-i-d-arzeɣ. Teffeɣ.
Galileo
yeţawi, yeţarra deg usayes. Massa Sarti tuɣal-d, udem-is werraɣ,
ulac ayemmus-ines.
G.– D acu i
kem-id-yerran akka ? Tura takerrust ad treg, ad tawi arrac, ma d kem ad kem-teǧǧ
da.
Massa SARTI.– Dayen
rgen. S yiɣil i ṭfen yid-sen Virǧinia. Di Bologn, arrac ad
bedden yid-sen. I da, anwa akka ara k-igerrzen asewwi ?
G.– Ziɣ temxelleḍ.
Ad teqqimeḍ di temdint-a akken ad d-tgerrzeḍ asewwi !... Yeddem-d tizmilin-is. A Massa Sarti, ur
as-qqar ara ula d nekk mxelleɣ. Ur bɣiɣ ara ad ǧǧeɣ
ɣer deffir ayen ideg ṛwiɣ annuy. Ɣur-i icenga zemren d
ayen kan, ilaq ad gemreɣ ţbut aṭas akken ad ibedd wawal-iw.
Massa SARTI.– Ur
d-ţaf ara tisensar. Acu, ad ak-iniɣ mačči d ushil i tellid.
5B
Zdat
uxxam n Galileo di Firenz. Ad d-yeffeǧ Galileo, ad iger tamuɣli ɣer
wadda n uzrug. Ɛeddant-d snat tmasurin.
G. iluεa timasurin-nni.– A timasurin, ma tzemremt, ad iyi-temlemt
anida ara d-aɣeɣ ayefki. Tinna i yi-d yeţawin ayefki, assa ur
d-tusa ara, ma d tamexluqt-nni ilethun yid-i aţan treg.
Yiwet
di tmasurin.–
Deg wadda n temdint kan i mazal
ldint tḥuna.
Tamasurt
nniḍen.–
Ɛni sya kan i d-teffɣeḍ ? Galileo
yesluɣmec s ih. D ta i d tazribt-nni.
Snat
tmasurin gant asɣal n teṣlibt, sbecbent Ave Maria, syin rewlent. Yekka-d yiwen urgaz.
G. iluεa-t : Mačči d kečč i d akewwac-nni i ɣ-d-yeţawin
aɣrum amellal ? Argaz-nni yesluɣmec-as-d
s ih. Ur ak-d-tlad ara tmeṭut-nni ilethun yid-i ? Uġaɣ
treg, ad tafeḍ seg ‘iḍelli tameddit. Taṣebḥit-a, ur
ţ-id-ufiɣ ara.
Argaz-nni
ihuz aqerru-s. Yeldi-d usfaylu deg uxxam-nni i ten-id-iqublen. Tekna-d syin tmeṭut.
TAMEṬUT-NNI tenti asuɣu.– Rewlet, rewlet ! ɣer
widak i kken-id-iqublen tekcem ţerka.
Argaz-nni
din yefferčačew, yerwel.
G.– I kem ur teẓriḍ
ara anida terra tmeṭut ilethun yid-i ?
TAMEṬUT-NNI.–
Tinna dihin di tama tanǧit i terrtem, tsax. Teẓra d acu yeḍran yid-s. Daymi i d-teffeɣ seg
uxxam. D wa iwumi qqraen anḥedmer ! Yesṭerḍeq
asfaylu.
Arrac
ţadren-d deg uzrug. Mi walan Galileo, seḍwin s usuɣu. Galileo
ibren-d aqerru, dɣa flalin-d sin
‘iserdasen ḥezzmen s wuzzal.
SIN ‘ISERDASEN.– Kcem s
axxam, ɣiwel !
S
yixtucen-nsen annect-ilaten, deggren Galileo s axxam, syin derrεen-as-d
tawwurt.
G.– Seg usfaylu. Ahat tzemrem ad iyi-d-tinim amek teḍra d tmeṭut-nni
?
SIN ISERDASEN.– Deg
yiwet tesraft i ten-neggar.
TAMEṬUT-nni.– Tuɣal-d s asfaylu-ines. Azrug
yakk, akka sdeffir, yeţuwexxem. Acu teţraǧum akken ad
t-tbelεem ?
Iserdasen
jebden-d amrar tehri n uzrug.
TAMEṬUT-nni.– Ma
akka ara t-tgezmem, ulac win izemren ad d-yaweḍ ɣur-neɣ ! Ayɣer
ara tbelεem azrug-nneɣ ? Yak da ɣur-neɣ, ulac win yuḍnen
! Kra din yedwes da ɣur-neɣ. Raǧut ! Raǧut ! Ḥesset-iyi-d
cwiṭ ! Argaz-iw atan di temdint, ur izemmer ad yekcem s axxam-is. Kunwi
ziɣ d lewḥuc, kunwi !
Ad aɣ-d
awḍen inehhiqen d usuɣu seg uxxam-nni. Iserdasen gemmḍen. Deg
yiwen usfaylu nniḍen, tkad-d yiwet temɣart.
G.– Uġaɣ
tekker tmes dihin akkin.
TAMΓART-nni : Ur
sexsayen ara times mara d-taweḍ ţerka. D ţerka kan i ten-iceɣɣben.
G.– D aya kan iwumi
zemren. S waya i ibedd unagraw udabu-nsen. Ad aɣ-gezmen ɣef medden
nniḍen akken ara gezmen afurk di tegrurt yuḍnen, tinna yegguman ad
tarew.
TAMΓART-nni : Ur
ilaq ara ad d-yeffeɣ wannect-a deg ‘imi-k. Ifassen-nsen d ilmawen.
G.– Iman-im kan i telliḍ
deg uxxam ?
TAMΓART-nni : Ih,
iman-iw kan. Ma d mmi iceggeε-iyi-d izen. Ḥemdeɣ Rebbi. Yesla
idelli tameddit s winna yemmuten da deffir-nneɣ, dɣa ur d-yeckim s
axxam. Deg ‘iḍ-a, 11 medden i tekcem ţerka, di teqrart-a.
G.–Sḥasfeɣ
deg ‘iman-iw, nekk yeǧǧan da tameṭut ilethun deg-i ur tejba ara
di lawan. Nekk yeṭef-iyi umahel yeḥres deg-i, ma d neţat ulac
d acu i ţ-yeṭfen da.
TAMΓART-nni : Yak
ur nezmir ara ad nreg. Anwa akka ara ɣ-iqeblen ? Ur ţmerrit ara
iman-ik. Walaɣ-ţ. Treg tṣebhit metwal 7. Ikcem-iţ waṭan, mi yi-d-twala zdat umnaṛ-iw
ţaddameɣ aɣrum, tezzi akkin akken ad iyi-tesinef. Ahat ur tebɣa
ad iderreε wexxam-nwen. Ulac d acu i sen-yeţensaren, kra din ẓran-t.
Ad nsel i
tyita n tbusterḍaq.
G.–D acu-t wa ?
TAMΓART-nni : Saɣen
zzhir-a, akken ad qeccεen asigna i d-yeţawin iḋumbbas n
ţerka.
Galileo yeṭerḍeq
d taḍsa.
TAMΓART-nni : Mazal
tzemreḍ ad teḍseḍ ?
Yiwen
urgaz yeţader-d deg uzrug, yaf–it iderreε.
G.– A winnat ! Dagi kra
din iderreε ! ur yella wacu ara teččeḍ deg uxxam.
Argaz ddin
din yeseḍwi.
G.– Dɣa ur di ddhen-nwen ad neqqim akka ad
nemmet s laẓ. Kra, kra, a medden !
TAMΓART-nni : Ahat
ad aɣ-d-awin kra ara nečč. Mulac, deg ‘iḍ-a, ma ur tuġadeḍ
ara, zemreɣ ad ak-in-serseɣ taqbuct uyefki zdat tewwurt-ik.
G.– Kra, kra, a medden !
Xuḍi ad aɣ-d slen.
Dezqalla,
atan Andrea zdat umrar. Udem-is yellexs s ‘imeṭawen.
G.– Andrea ! Amek armi
d-tewwḍeḍ ar da ?
ANDREA : Zik zik da i
lliɣ taṣebḥit-a. Sṭebṭebeɣ, ur iyi-id tellim
ara tawwurt. Medden nnan-iyi-d...
G.– Ihi ur trigeḍ
ara ?
ANDREA : Awah ! Rgeɣ.
Deg ubrid i d-neġzeɣ. Ma d Virǧinia tkemmel abrid. Ur zmireɣ
ara ad n-kecmeɣ ?
TAMΓART-nni : Aha’,
d awezɣi. Ilaq-ak ad tawḍeḍ taxelwit n tmasurin. Ahat din ara
tili yemma-k.
ANDREA : Wwḍeɣ
ɣer din. Ugin ad iyi-ǧǧen ad ţ-ẓreɣ. Tenṭer
nezzeh.
G.– Γef uḍar
i d-tusiḍ, yerna yebεed lḥal. 3 wussan segmi tergeḍ.
ANDREA : Ussan-a yakk zriɣ-ten di tikli. Ur ġerren
ara fell-i. Yiwet tik̇elt ṭfen-iyi maḍi.
G.– Σerqent-as. Dayen tura, ur ţru ara. Segmi truḥeḍ
aṭas n tɣawsiwin i d-ufiɣ. Tebɣiḍ ad ak-tent mleɣ
tura ? Andrea, akken inehheq, yesaden. Err-d ddhen-ih akken ilaq, mulac ur tfehhmeḍ
ara. Ma tecfiḍ, sekneɣ-ak-d amtiweg Wanes ? Ur ţḥessis
ara i zzhir-inna, ur yewwi, ur yerri. Tecfiḍ meqqar ? Teẓriḍ
d acu walaɣ ? Tmugg am aggur. Tkad-iyi amzun d azgen-aggur, walaɣ-ţ
daɣen tḍewwer am umger. D acu ara tiniḍ ? Zemreɣ ad ak-d-sfehmeɣ kra din s
takurt tamecṭuḥt akked d teɣbaluţ n tafat. D abeggen daɣen
amtiweg-a daɣen ur ɣur-s tafat yellan d ayla-s. Teţezzi i yiṭij,
asikel-ines d taẓayert. Mačči d leεǧeb ?
ANDREA, inehheq : Dulaqrar, d tamsalt yellan.
G.– kra kra :
Tamsalt, deg-s ur ţ-ṭifeɣ.
Andrea yeggemġem.
G.– Acu, lemmer ur qqimeɣ
ara da, ur ţ-id-ţafeɣ.
ANDREA. Sya d afella, iḥeţem
fell-asen ad k-amnen ?
G.– Tura akka dayen
gemreɣ-d ţbut yesefken. Asmi ara nesali ayen akka yellan da, ad awḍeɣ
alamma d Ruma, kra yellan ad asen-t-sekneɣ.
Sin
‘irgazen ɣennsen tikmamin ţadren-d azrug, wwin-d imelwiyen d iqaẓanen.
Mi snin aɣrum deg ‘imelwi, ad mudden i Galileo d temɣart-nni, yal
yiwen deg usfaylu-ines.
TAMΓART-nni : Da
zdat-neɣ yella tmeṭut yid-s 3 iṭufanen. Eǧǧet-asen
kra meqqar.
G.– Ur ufiɣ ara d
acu ara sweɣ. Ulac aman deg uxxam. Sin
‘irgazen-nni huzzen tuyat-nsen. A d-tuɣalem azekka ?
YIWEN deg ‘irgazen-nni : Taɣect-is tendekkem seg ubeḥnuq iɣennsen imi. Wi ẓran assa d acu ara d-yilin azekka ?
G.– Mara d-tuɣalem akka ahat tzemrem ad iyi-d-teglum s yiwet tedlist d tamectuḥt madi, tlaq i umahel-inu.
ARGAZ-nni, s taḍsa timdekkemt. Amzun akken dɣa yella kra n wazal di tedlist, tura akka. Freḥ kan imi i ‘k-newwi aɣrum.
G.– Aqcic-nni yellan
dinna, d anelmad-iw, ad awen-ţ-id-yefk. A Andrea,
d tagertilt-nni anida yella Merkur, wissen anida tejla. Ad
tawḍeḍ alamma d aɣerbaz, tella yiwet dinna. Sin
‘irgazen-nnu dayen jban !
ANDREA : Dulaqrar, ad
ak-ţ-id-awiɣ, a mass Galileo.
Yeffeɣ.
Galileo daɣen
iwexxeṛ akkin. Tamɣart-nni teffeɣ seg uxxam i d-iqublen, tesers
tacmuxt teččur d aman zdat tewwurt n Galileo.
1616, collegium
ROmanum, asudu unadi n Vatikan, yesentem ayen i d-yufa galileo.
……
(yeţkemmil deg uṭun i d-iteddun)
Numéro 112 Mars 2021
Alemsir, iqacen
Tamkudt sɣur Mouloud Sellam
Alemsir ≠ Ahiduṛ ( ajlid )
Alemsir = Aglim + tassirt : d awal uddis ( yettwaxdem
i yiẓid ) .
Ajlid= ahiduṛ = aḥedduf =aglim n
ikerri s taḍuṭ-is (nettɣimi fell-as).
1 / Alemsir d aglim n ikerri s taḍuṭ-is
, d yiwen wallal yesɛan azal d ameqqran deg uxxam aqbayli , ulac win ur t-nesɛi
zik . Yettrusu-d ar tɣerɣert sin iberdan neɣ
ugar deg wass , tezga fell-as tessirt , tassirt mm sin yiɣuraf swayes teẓẓad
taqbaylit irden d temẓin , tikwal tberri yes-s ibawen .
Alemsir ijemmeɛ awren yettwaẓden d ubiṣar yettwabrin . Maca tikwal tesseqdac-it tmeṭṭut mebla tassirt
, i umsal n uɣrum neɣ n tegzart . Aɛrur
n ulemsir am uhiduṛ (ajlid ) maca nessenqas-as tuget n taduṭ-nni iɣef
yettrussu ɣer lqaɛa , iwakken ad yifsus deg ufus n tin t-ireffden acḥal
d abrid deg wass . Udem n ulemsir d aleggɣan d azeddgan
, ijemmeɛ awren yettwaẓden d ubiṣar yettwabrin . Milmi tfukk tmeṭṭut leqdic yes-s , teṭṭebbiq-it
ɣef ṛebɛa , tettara-t ddaw taṛbut .
2 / Ajlid ( ahiduṛ ) d yiwet n tɣawsa
i d-yettwakksen deg uḥedduf n ikerri ( d wulli s umata ) , nesseqdac-it i
yiɣimi . Tameṭṭut tettɣimi ɣef
ujlid , trebbu-d gar yiḍaren-is alemsir d tessirt iwakken ad tẓed
timẓin neɣ ayen nniḍen . Akka i ttwaseqdacen tɣawsiwin ar uqbayli .
Udem n uhiduṛ (ajlid ) yettɣimi akken
s taduṭ-is mebla ma yenqes kra deg-s , yezga zeddig , milmi yumes yettirid
, yelha kan i yiɣimi.
Aɛrur n uhiduṛ , yettuɣal ar
lqaɛa milmi milmi neqqim fell-as , ḥarcaw ur legg°aɣ ara am udem
ulemsir . Degmi neqqar yemgarad unamek n ulemsir d
uhiduṛ , ilmend imi mgaraden deg useqdec-nsen . (
Lmulud Sellam ) .
" IQCACEN " d " uzway n uzemmur " , amek ɣur-wen ?
Awitay n tfellaḥt ar yiqbayliyen, tikwal
yemgarad gar temnaḍt d tayeḍ , ilmend unezwi (climat), d wamek d
milmi ibeddu axeddim ufellaḥ n
tama -nni . Llan kra n yiqbayliyen ass-a ɣillen dakken
ayen ixeddmen lejdud-nsen d ibabaten-nsen zik-nni , yelha, igerrez , ulac deg-s
abeddel, ɣur-sen din i teḥbes tussna , ayen nniḍen d tikerkas.
Ma d wid yettnadin, zgan deg unnar , wid ixeddmen akal, wid yessnen imɣan
d isekla, wid yumnen dakken tussna tettbeddil tettnerni , ɣas ulamma,
yella wayen d-ufan imezwura-nneɣ s ujeṛṛeb , mačči s
lewhi kan neɣ s tkerkas am kra nniḍen .
Ma nuɣal ar tallit iwumi neqqar "
iqcacen " yesɛan 14 wussan , yebḍan ɣef sin " iqcacen
n lexṛif " d " iqcacen n
tegrest " (ccetwa ). Qqaren di temnaḍt-nneɣ
dakken iqcacen n lexṛif beddun di 30 unbir (novembre , s leḥsab agriguṛi
) ttfakan 06 dujember ( ɣur-es 7 wussan ) ma d iqcacen n ccetwa beddun ass
07 dujember (décembre )ttfakan ass 13 dujember ( ɣur-es 07 wussan diɣen
) . Dɣa deg tallit-agi , llant temnaḍt ideg
qqaren ur yelhi wara wuẓu n wayen yakk yettwazraɛen ( timẓin ,
ibawen , irden ) . Ma deg temnaḍt-nneɣ, netteẓẓu
nzerreɛ, maca qqaren ur yelhi ara uzway n uzemmur, alama fukken yeqcacen ,
acku tettaḍen tzemmurt. Ihi deg wussan-agi,
imdanen leqḍen "lhezzat "( ameṭṭur-nni, i d-yesseɣli
ubeḥri ɣer lqaɛa ), ma d azway s tmextaf ( ameḥbak )
alama fukken yir ussan n " yiqcacen " .
Timnaḍin d -yezzin i temdint n weqbu yakk
, beddun azway n uzemmur milmi keccment " llyali tiberkanin ", ass n
25 dujember ( 25 décembre ) . Ma nger tamawt , ad naf
ayagi , ur yerzi ara timnaḍin n usammer i d-iqerben tamdint n Bgayet ,
acku nutni beddun azemmur zik , imi tallit-agi n yiqcacen , yettaf-iten-id lḥal
fukken lqeḍ akken llan . Timsal-agi yakk rzan-t "ansayen"(leɛwayed)
n yal tamnaḍt, ɣas ulamma tura , yal yiwen amek yeqqar , yal yiwen amek
ixeddem . Wid i mazal deg leɛwayed
, xeddmen akka d-nniɣ . Ma d wid yeddan deg ubrid
n tussna , wid yesɛeddayen timsal deg uɣerbal , qqaren dakken azway
uzemmur ur yelhi ara i tzemmurt maḍi, acku yettḍuṛu aseklu,
yerna yessefsad aɛeqqa , yettara-t d aɛeččin, ulamek neṣṣaweḍ
ad d-nawi zzit ifazen ( la vierge extra ) .
Deg tama nniḍen , wiyaḍ qqaren ,
d awezɣi iwakken ad nelqeḍ azemmur am wigi n "Luṛup "(
les Européens ), meḥsub ur nezmir ara ad nelqeḍ azemmur
di tmurt n leqbayel mebla ma nezwi s tmextaft ( gaule ) , acku tuget n tzemmrin
segment d asawen , ɛlayit , yerna tessagmer lqaɛa deg waṭas n
temnaḍin , degmi ur nezmir ara ad nesseqdec allalen atraren , ula d
iberdan ilaqen i tkeṛyas qlilit wansa ɛeddan , imi llan wid ur
nqebbel ad yegzem ubrid n ukeṛṛus (les pistes agricoles ) ayla-nsen
. Yerna tin i tent-yugaren yakk , dakken tuget n wid yesɛan tizemmrin , d
ixeddamen anda nniḍen , ur ttestafin ara iwakken ad asent -ṛuḥen
s laɛqel , dɣa iḥettem-iten lḥal ad zwin , iwakken ad
belzen , ad beddlen ccɣel .
Aɣbel ar wid yessnen i tfellaḥt taqburt
, mačči deg uzway kan i yella , ma nessen amek ara nezwi ( u yerna
tazemmurt tazeblit tezmer ugar i wezway ɣef tḥeṛṛit ) . Azway n tzemmurt deg temnaḍt-nneɣ yeshel ugar n
wid ileqqḍen azemmur-nsen zik akken d azegzaw. Acku
nekni nettaǧǧa azemmur-nneɣ alamma yewwa mliḥ , ad yuɣal
uɛeqqa-s d aberkan , degmi imezwura-nneɣ ur beddun ara azway alamma d
"25 dujember ", u syin d asawen , zwi ɣef yiman-ik , acku iɣelli
. Wid izeggwin ɣur-neɣ
, ssnen , ttḥadaren ifurkan n tzemmurt d uqlum d uɛeqqa .
Ass-a ma nger tamawt , ad naf aqbayli mazal-it
deg teqdimt , deg wayen yerzan ladɣa , taɣult-agi n ulqaḍ uzemmur
, imi ttawilat atraren iwulmen i tmurt-nneɣ xuṣṣen , yerna
tuget n yimdanen ur bɣin ara ad beddlen . "
Lmulud Sellam ".
G .M . : 1- Gar "
yiqcacen "yettfakan ass n 14 dujember d "llyali tiberkanin " ibeddun
ass n 25 dujember , ggran-d " 10 wussan " iwumi qqaren " igugamen
" i ḥettben wid n temnaḍt -nneɣ diɣen d "yir
ussan "
2 - " LLyali " ɣur-sent 40 wussan ,
yebḍan ɣef " llyali tiberkanin " (20 wussan ) d " llyali timellalin (20 wussan ) , ne pas
confondre " llyali timellalin " d " wuḍan imellalen ( yesɛan
kan 3 wussan ) .
3 - Ayen d-uriɣ dagi , ḥewceɣ-t-id
ɣer yimɣaren-nneɣ , ulac aɣilif ma yella yemɣarad ɣef
temnaḍin nniḍen . Yelha yiwen ma yenna-d amek
xeddmen deg temnaḍt-nsen , d wagi i d iswi-w . Tanemmirt
.
Mouloud Sellam
Numéro 112 Mars 2021
JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf
Akken qqaren medden sɣur
Mohia GEB, 1978
Berber Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942
Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf
Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur
Habib-Llah-Mansouri
Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni,
sɣur Ferhane Badiaa
RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf
ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf
La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf
Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf
DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf
APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF
MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf
Revue
Izen Amaziɣ, 3 numéros :
Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah
Romans et ambiances dans la maison
kabyle traditionnelle.pdf
La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf
Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf
Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf
MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf
LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf
Inédite,
une pièce de théâtre de Idir Amer :
Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf
Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :
DOM_JUAN_LE
FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF
Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF
Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF
Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf
Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine,
version bilingue
Ad lemmdeɣ tamaziɣt n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf
Belkacem
Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887
JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf
AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf
CHANTS_BERBERES_DE
_KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF
Plus de livres dans notre rubrique Téléchargement :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm
Numéro 112 Mars 2021
Ali OUABADI, le camarade, l’ami, le frère.
Ali Ouabadi, docteur en médecine, médecin
émérite, est décédé hier soir, le mercredi 3 mars 2021, après avoir lutté
longtemps contre la longue, très longue maladie qui a fini, la chienne, par
avoir le dessus.
Il a partagé sa longue carrière professionnelle
entre Tizi-Ouzou et Azazga, lui l'enfant de Ben-Aknoun (Tizi-Uzebbuǧ).
De 1971 à 2000, il a participé à toutes les activités
pour sauvegarder puis promouvoir la culture et langue amaziɣ.
Élève assidu du cours de Mouloud Mammeri, il a,
avec la patience et la volonté qui le caractérisaient, aidé le Maître dans le
travail de classification de ses fiches pendant de longs des week-ends des
années 1991-1993, rognant sur le temps qu'il consacrait avec son grand sérieux
aux difficiles études de médecine.
Il a été de toutes les manifestions culturelles
pendant des années (excursions culturelles, missions d’affichage, organisation
de galas, prise da parole dans diverses confrontations) Il lui est plus d’une
fois arrivé de mettre en évidence son athlétique carrure pour impressionner et
intimider certains saboteurs de la cause berbère.
Durant l'année 1973, il a joué avec brio dans la
troupe de théâtre universitaire de Ben-Aknoun qui a porté par monts et par
vaux, jusqu’à l’étranger, la célèbre pièce de Kateb Yacine, « Mohamed prends ta
valise ».
A la fin de l'année 1973, grâce à sa voix
magnifique de baryton, le Groupe Universitaire de Ben-Aknoun s'est préparé pour
une participation au Festival National de la Chanson.
Malgré la conjugaison de son talent avec celui
de Idir, également dans la troupe, le groupe de musique n'a pas été retenu pour
des raisons bassement mesquines de la part des organisateurs. Malgré la
décision inique, injuste du jury, Blida et sa salle de spectacle ont
particulièrement vibré cette nuit-là.
Loin de baisser les bras, le groupe a fait
jonction avec l'équipe d'Illoula mené par l’ami Ferḥat Mehenni, donnant
ses lettres de noblesse à la chanson kabyle quand le groupe Imazighen Imoula
decrocha le 1er prix de ce même Festival National, lors de la finale qui s'est
tenue à la salle le Mouggar : les jeunes de cette époque, malgré toutes les
contraintes, et peut-être à cause d’elles savaient trouver les failles pour le
exploiter !
Plusieurs concerts ont été donnés fin 1973-1974.
Pendant tout ce temps, Ali n'a jamais négligé de
se présenter 2 fois par semaine au cours de langue berbère.
L'année 1975 a vu mettre en sourdine ses
activités à cause de son internat de médecine, mais pas que ! Les gens s’en
souviennent encore !
Ali Ouabadi a obtenu son diplôme de médecin en
1976 et devait entamer une spécialité de cardiologie à la Faculté d'Alger mais
à la sortie de son service national, en 1978, il a renoncé à ce projet
préfèrant venir exercer à Tizi avec dans sa besace d'autres projets bien
ficelés.
En cette année 1978, avec certains de ses
camarades bien-sûr, il a contribué à la renaissance, la re-fondation du FFS
bien mal en point d'une façon magistrale malgré l'apparition, quoique bénigne
d’une fêlure dans l'équipe culturelle originelle. Cette alliance éphémère aura
duré 2 ans et demi.
Ce travail incessant des années 1970 a trouvé un
terrain idoine son implantation dans la toute jeune ville universitaire que
devenait Tizi-Ouzou.
Il a été parmi ses initiateurs et de ceux qui
ont généré le 20 avril 1980 et ce qui s'en est suivi comme répression et
solidarités.
Pour échapper aux radars de la répression, Ali
s'est tapi dans une quasi-cave sans manger pendant plusieurs jours.
De 1980 à 1988, avec sa droiture et son
caractère d'apparence débonnaire et timide, mais au fond bien trempé, Ali
Ouabadi a mené d’une manière exemplaire sa profession de médecin à Tizi puis à
Azazga, sans jamais déroger à l’éthique médicale tout en étant directement lié
à tout événement politique apparu dans la région.
Les événements de 1988 l'ont trouvé fin prêt
pour une missions celle du RCD auquel il a donné ce qu'il avait.
Malgré les risques, malgré l'angoisse, il est
resté à Azazga pendant toute la décennie rouge, régulier, ponctuel, généreux.
S’en est suivie une autre période où d’autres
enjeux se sont imposés, dont les vagues et les talents ne cadraient pas avec
ses aspirations. Son cours de vie, comme un puissant cours d’eau n’avait pas
l’art des méandres. Mais ceci est une autre histoire.
Homme d'une droiture rare, très rare, jusqu’à
son drenier souffle de vie, il est resté un humaniste intransigeant et l’ami de
tous les hommes.
Ses 12 années et 28 jounées d'impotence physique
ont plutôt aiguisé qu'érodé son intelligence, son sens de l’analyse et son
incommensurable générosité. Chez lui, les déceptions n’on jamais le mot haine.
Parfois, je me dis qu’il est des hommes que
certaines latitudes ne méritent pas.
Voilà les quelques lignes que je vous offre sur
la trajectoire, les qualités de l'ami, du camarade, du frère que je pleure
aujourd'hui.
Σmer Mezdad, auteur
04-03-2021
Numéro 112 Mars 2021
Urar aberkan gar
udabu akked imeṭurfan inselmen !
Sɣur Aumer U Lamara
Le Matin
d’Algérie 13/03/2021
Taḥilett tettwassen : wid iran ad sxerben tamsalt,
akken ur tferru, ad d-ḥeggin wid ad yerwin anejmaâ. Nitni
ad d-qqimen akkin. Akka i tella di yal tamurt.
Adabu akked imeṭurfan inselmen (les
islamistes) fran ɣef uqerru n Lezzayer, fran amek ad snegren tanekra n furar 2019, neɣ amek ad ţ-id-seknun
ɣer tama-nsen. ‘’Hirak béni’’ akked ‘’cḥaâb
el aḥrar’’ n El Magḥribia yettwassen.
Maca d timsizzelt taberkant gar-asen : adabu yellan
ass-a ikkat ad iqqim, imeṭurfan kkaten ad ṭfen amkan n udabu akken
ad srewten akken i ssnen yakan. Tasertit-nsen di tɣiwanin (les APC) i ṭffen si 1990 armi d 1992
ssnen-tt Izzayriyen. Ayen d-irnan ɣer zdat, d
tawaɣit nniden.
Tidett, ur illi umgared gar tsertit n udabu i
d-ifkan imi si 1962 akked tin saramen ad seddun yimeṭurfan : d
taârabt-tinneslemt akka, akkin.
Ayen isdukklen adabu akked imeṭurfan meqqer :
i sin qqnen ɣer tmura taârabin (Emirats, Qatar, Saoudia, …), d iqeddacen n
tmura-nni.
Inig amezwaru n Gaïd Salaḥ _ di 2019, ɣer
tmurt n Imarat (Emirats). Nnan-as-d ayen issefk ad
t-yeg di tmurt n Lezzayer !
D yiwen ugerruj i yellan deg Agmud_ Anemmas/Moyen
Orient i yeseččayen at udabu (les généraux akked wiyad)_ akked wid
isedduyen imeṭurfan (Racḥad, MSP, akked ikabaren nniḍen). Ass-a, ixef n umrar illa di Doḥa, Abou Dḥabi,
Ryad, … (1).
Timsizzelt illan gar-asen mačči yiwen
wudem kan.
Di tallit deg yimeṭurfan sluffuyen i umussu/lḥirak
akken ad t-neḥren deg ubrid-nsen, acku ẓran din i tella tezmert
tameqqrant, adabu yuɣ abrid nniḍen : ikkat ad isgen amussu/lḥirak,
ikkat ad issexreb, ad issekcem ccek deg Izzayriyen akken ad kukrun, ad jebden
iman-nsen.
Tikerkas n Abu-Deḥduḥ _ akked usaduf i
d-gren (tukksa n taɣlant
tazzayrit/décḥéance de la nationalité), am wanza_ d ɣef seksu, gan-t d amezrag nnig uqerru n yal Azzayri,
gan-tent akken ad sxerben annar n talwit.
Kra n wussan kan iban-d wurar n udabu : ad iwet ad
isbedd tafrent n APN di yunyu d-iteddun, s Izzayriyen neɣef uqerru n Lezzayer, fran amek ad
mgal
Izzayriyen.
Deffir tsertit i tent-icerken i sin (adabu akked
imeṭurfan inselmen), illa wayen i tent-izdin zun d yiwen : d takriṭ
(la violence). Ma yella adabu yessekcam yal ass ilmeẓyen
n tmurt ɣer leḥbas acku d imeɣnasen n
umussu/lḥirak, imeṭurfan d tazmert kan i yasen-tt-ikssen ass-a. Di
yal amkan anda ukin ǧehden, d awal-nsen kan i yellan. Tugdut i nitni d tiḥila kan qbel ad ṭfen
adabu.
Scenario n 1962 ?
Di tallit deg amur ameqqran n Izzayriyen kkaten
akken ad tbeddel ɣef lsas, ad kksent tgejda ɣef yebna udabu si 1962, ad d-izzi wawal ɣer ugdud, ad-tlal Lezzayer tamaynut, adabu akked
imeṭurfan inselmen mazal-iten qqnen di tedyant n 1962.
1. Adabu yeskuccer, ur d-ifki udem i wayen bɣan
Izzayriyen di tazwara (asaka akked tafrent n useqqamu aɣerfan
(gouvernement de transition + élection d’une assemblée constituante) acku yugad
ma ad d-ildi tabburt, ad as-tettwakkes tezmert swayes
yeṭef, taggara ad igrurej, d war adabu (2).
2. Tamuɣli n imeṭurfan
temgared. I nitni, di tegnitt n ḥerrwel i sarmen
ugar ad gen am akken gan wid iṭfen adabu di 1962 (agraw n Wejda). Ma terwi, nitni ad farsen tagnitt, ad tt-ḥewṣen. Nitni ḥeggan iman-nsen (d tidett yellan neɣ d tikerkas i ḥekkun/propagande?). Di ccek, d tamara ad d-nesmekti awal n Moḥia : « les
frères musulmans ḥeggan arkasen, ttraǧun seulement melmi i d
ass-nsen ».
Γas ulac les blindés ad d-ikecmen si Merruk d
Tunes, am di 1962-nni, ass-a llan les blindés di yal tiremt n tmurt. Imeṭurfan sarmen ad d-afen iserdasen ad ten-iseddun
akken ad slefɣen Izzayriyen, ad sizlen idammen « i wudem n tinneslemt » !
Taggara n wawal :
Uraren n tḥi la gar udabu akked imeṭurfan
ur aɣ-d-cqan, ad myeččen gar-asen. Ur
issefk ad aɣ-sinfen seg ubrid. D tamara ad d-ilal
wass amaynut ɣef tmurt, ɣas ɣezzif
ubrid. D abrid n talwit i d abrid-is.
Mačči d timura n Emirates, Qatar neɣ wiyad _ ad irayen
fell-aɣ.
Mačči d tibbandit n at udabu neɣ
timeṭurfit tineslemt i iḥudden yal tamurt deg tedda ara yebnun
tasertit n tmurt-nnaɣ i tarwa-s uzekka. Bezzaf i
naâbba si 1962 ar ass-a !
D tiɣri n ugdud iteddun di yal tikli, di yal
tiɣremt n tmurt : « tamurt d tamurt-nnaɣ, ad neg rray-nnaɣ »
(blad blad-na, u ndiru rayy-na).
Timerna / Noṭes :
1) « A win ijebbden amrar, ixef-is atan da ɣur-i
», d awal n Muḥ At Lḥusin.
2) « ma yembawel udrar, ad igrurej » (si la
montagne bouge, alors elle s’écroule), d idles n
tmurt n Japu ;
illa deg usaru ‘’Kagemusḥa, l’ḥombre du Guerrier’’ (Kurosowa,
1980).
Aumer U Lamara,
amaru
Numéro 112 Mars 2021
Sin
‘isefra
Sɣur Ziri At Mɛemmer
(Tassadit Ould Rabah)
1.
Deg usensu-nni di tmanaγt
La tẓemmi icettiḍen
Γef ssqef n wexxam-nsen
Tusa-d teqcict-nniḍen
Tban si zik i tt-tessen
Di tmanaγt lḥal iḍaq
D anebdu
Nekk ssakadeγ-tent si ṭṭaq
Usensu
Γer yal tama ssakdent
Deg wallen-iw skiddibeγ
Wissen ahat imi ddreγlent
Ur faqent deg-sent ssikideγ
Ay akken myukkasent lqecc
S tẓuri
Ssnent ad as-kksent lγecc
I tayri
Mi ttemsudanent s telweγ
Deg-i teccercur tidi
A yemma qqleγ d azeggaγ
Rniγ fsiγ am wudi
Frent ger icettiḍen yettwafesren
Iḍarren ttemxebbaḍen
Aḍu mi yewwi lqecc ar d-yebren
Ad waliγ imeṣṣaḍen
Uγaleγ faqeγ ur zmireγ
A d-ssuffγeγ ṣṣut
Ihi amek ara xedmeγ
Serrḥeγ-as-d i tusut
Σeqlent-iyi ur wεireγ
Yerna am win deg-sent yettmetran
Iwakken ad ṣṣubbeγ, ur
zmireγ
Ma γur-sent leswaq fran:
Nnant-as, "wahin ur d aγ-yettlumm
Ad as-nefk ayen yectaq"
Ulint-d γer texxamt s ssellum
Kecment-d γur-i si ṭṭaq
Ay ul iγef tenhez tmurt
Meεdureḍ tesεiḍ lḥeqq
Kker tura af-asent-d tawwurt
I tid d-ikecmen si ṭṭaq
Tennay-as yiwet i tayeḍ, "arğu
Ad zwireγ nekk a Taseεdit"
"Zwir, zwir a Ğuğu
Nekk ad as-teṭṭḍeγ
tameddit"
Uγalent ẓeḍment-d di snat
S teḍṣa anta ara yezwiren
"Aẓ akin kemm a tinnat
Neγ mceḥ-it anda-nniḍen"
Nniγ-asent, "arğumt tura
Aya yelha, d acu kan
Ur teẓẓleγ am tassara"
Nnant, "ihi awi-d ukan"
Uh ay asaru
Neqqel nreffed nessrusu!
2. Seddaw tzemmurt
Ṭṭṣeγ seddaw tzemmurt
Ass-nni di tmurt
Ğerğer iεeğğer deg ugemmaḍ
Yiwet tlemẓit am tsekkurt
Teqqar-as fell-i, "yemmut
Afus-is yakk d asemmaḍ"
Ukiγ-d mi d-sliγ i ṣṣut
Ul yella yettargu-t
D ṣṣut yessefsayen ablaḍ
Ugadeγ a d-refdeγ s uqerru
Ad iyi-tagad ad tkukru
D alaxert ad iyi-twali
Uγaleγ sliγ-as tettru
Tewwi-d asefru
S nnefs yettṣubb yettali
I tura amek ara tefru
Akken ad yekfu usaru
Yerna s taggara lεali
Yessefk akka ara sxertmeγ:
"Wa yemma d tikli mmuteγ"
Ad as-tini, "ziγ ur yemmut"
Daγnetta akken i d as-xedmeγ
Fell-i mi akken d-temmeγ
Tẓemmeḍ deg-i tettru tmeṭṭut
Lḥemman-nni ideg kecmeγ
Ssusmeγ kan seg-s stummneγ
Ay annect tcebḥeḍ a tamurt
!
Sɣur Ziri At Mɛemmer
(Tassadit Ould Rabah)
ACCUEIL INDEX GENERAL NUMEROS PARUS
LIBRAIRIE TELECHARGEMENT SITES FAVORIS
Adresse de messagerie électronique : ayamun@Hotmail.com
Adresse
Web : http://www.ayamun.com/
tanemmirt, i kra iẓuren « ayamun,
cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked wid i d-yefkan afus.
ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ,
ⵉ ⴽⵔⴰ ⵉⵥⵓⵔⴻⵏ
“ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ
ⵏ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ”
ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵡⵉⴷ ⵉ ⴷ-ⵢⴻⴼⴽⴰ,
ⴰⴼⵓⵙ.
@Copyright ayamun 2000
Dernière révision : 18/04/2021
dimanche 18 avril 2021