ayamun

CyberRevue de littérature berbère

ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ

 

21 ème année

Numéro 112  Mars 2021

 

Email :  ayamun@hotmail.com

 

Retour à Bienvenue

 

Tidlisin nniḍen : http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

Inasiwen (claviers) :    1_ Anasiw azegrar :

clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (, ġ, k̇, )

2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri :

clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p 

 

Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)

 

Sommaire :

 

1°) Le texte en prose :  « Tameddurt n Galileo Galilei » , Bertold Brecht, asayes 5, asuɣel sɣur Σmer Mezdad, 2020

2°) Chroniques_Timkudin :  « Alemsir, iqacen »  snat temkudin,  sɣur Mouloud Sellam

3°) Tidlisin nniḍen, en PDF : JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf

4°) L'évocation :   « Ali OUABADI, le camarade, l’ami, le frère. »  sɣur Σmer Mezdad

5°) L'article :  « Urar aberkan gar udabu akked imeṭurfan inselmen ! » sɣur Aumer U Lamara, in Le Matin d’Algérie 13/03/2021

6°) Le poème :  «sin ‘isefra »   sɣur Ziri At-Mεemmer

7°) Toutes  les rubriques :

 

  

 

Retour en haut

Numéro 112  Mars 2021

Le texte en prose :

                                                                                             

                               « Tameddurt n Galilee »  n Bertold Brecht

asuɣel sɣur Σ. Mezdad, 2020

asayes wis sin, winna ixuṣsen

ASAYES 5

Amzun akk ulac ţerka, GalilEO atan yeltha d unadi-ines.

 

5A

 

Taṣebḥit, zik zik. Galileo yunez ɣe usenqel yesenqel, tama n temsikdet. Tekcem-d VIRǦINIA tegla-d yid-s usegres n yinig.

 

G.– Wa VIRǦINIA, d acu akka yeḍran ?

VIRǦINIA.–  Ufiɣ taxelwit tderreε, dɣa din din kan nuɣal-d s axxam.  5 medden uḍnen ţerka di  Arcetri.

G.– iluεa.Sarti !

VIRǦINIA.– Ul d da, seg ‘iḍ yezrin,tazribt n ssuq tderreε. Γef akken i d-nnan, llan sin lmeggtin di temdint taqdimt, llan daɣen 3 nniḍen imḍan n ţerka la ţmeţaten di ṣbiṭar.

G.– Ti̇k̇elt-a daɣen, ur teffiɣ tifeɣt armi tewweḍ akka.

Massa SARTI tekcem-d.– D acu akka i kem-id-yewwin ɣer da ?

V.– D ţerla i yi-yewwin ɣer da.

Massa SARTI.– A baba Ṛebbi, deg leεnaya-k. Tarewla temneε bab-is.

 

Teqqim.

 

G.– Ur ţawi yid-m uma d kra. Awi kan Virǧinia akked Andrea. Tura ad d-awiɣ yid-i kra serseɣ di tezmamin.

 

Yuɣal  s tɣawla ɣer ṭabla-s, yeḥwi-d akk lekwaɣeḍ-ines. Massa Sarti tesels talaba i Andrea i d-yewweḍ-n, treg ad d-teglu s kra liẓarat d ţmečča. Atan axdim ikcem-d akked Dduk-meQqren.

 

AXDIM.– Segmi yegget waṭan amcum, tiFuhri teffeɣ si temdint, tewwi abrid n Bologn. Acu, tḥawet akken mass Galileo ad iger iman-is di ṭmana. Snat n tedqiqin, takerrust ad tili zdat tewwurt.

Massa SARTI.– I Virǧinia d Andrea. Kunwi dɣa di sin, azzlet ɣer din tura kan. Axet-n, ddmet wa.

ANDREA.– Ayɣer akka ? Ma ur iyi-d-tenniḍ ara ayɣer, ur ţ-ffiɣeɣ.

Massa SARTI.–A mmi, d ţerka-nni i ‘ɣ-d-yewwḍen.

VIRǦINIA.– Ad nraǧu baba.

Massa SARTI.– A Mass Galileo, tbegseḍ-d neɣ nndah ?

G.– Iteţel tamsikdet-ines deg tiddi. Sɣimet Virǧinia akked Andrea di tkerrust. Tura kan ad n-awḍeɣ.

VIRǦINIA.– Aha°, ur nteffeɣ ara alamma teddiḍ. Ma tebdiḍ aseggem di tedlisin-ik, ur teţfakkaḍ ara yakk.

Massa SARTI.– Tewweḍ-d tkerrust.

G.– Aha, a Virǧinia, ur smuhbul ara, ma ur tekcim ara di tkerrust, akrarsi ad aɣ-yeǧǧ da. Ţerka mačči d akellex.

VIRǦINIA.– Tesmigliz, ma d Massa Sarti, teḋeggir deg-s akked Andrea akken ad ffɣen. All-it- di tedlisin-is, mulac ur d-iteddu ara.

Massa SARTI teţlaεi-yas-d deg umnaṛ. A mass Galileo ! Akrarsi yegguma ad iraǧu.

G.– A massa Sarti, uġaɣ mačči d ayen yelhan ma ddiɣ yid-wen. Atan tura da, kar din yerwi ; teẓriḍ, dagi 3 wagguren umahel, ma ur asent-rniɣ sin neɣ 3 wuḍan tizmilin akk ɣas ḍegger-iten. Yerna, tasekrart-a anida teddiḍ tella.

Massa SARTI.– A mass Galileo ! Aha, segger, ddu yid-neɣ ! Ziɣ d tideţ teddrewceḍ.

G.– Ddu kan akked Virǧinia d Andrea. Aql-iyi-n deffir-wen.

Massa SARTI.– Tasaεeţ kan, ulac win ara yergen sya. Eyya-n ! Tefka tamezzuɣt, tesmuzget. Atan, yerwel ! Ilaq ad t-i-d-arzeɣ. Teffeɣ.

 

Galileo yeţawi, yeţarra deg usayes. Massa Sarti tuɣal-d, udem-is werraɣ, ulac ayemmus-ines.

 

G.– D acu i kem-id-yerran akka ? Tura takerrust ad treg, ad tawi arrac, ma d kem ad kem-teǧǧ da.

Massa SARTI.– Dayen rgen. S yiɣil i ṭfen yid-sen Virǧinia. Di Bologn, arrac ad bedden yid-sen. I da, anwa akka ara k-igerrzen asewwi ?

G.– Ziɣ temxelleḍ. Ad teqqimeḍ di temdint-a akken ad d-tgerrzeḍ asewwi !... Yeddem-d tizmilin-is. A Massa Sarti, ur as-qqar ara ula d nekk mxelleɣ. Ur bɣiɣ ara ad ǧǧeɣ ɣer deffir ayen ideg ṛwiɣ annuy. Ɣur-i icenga zemren d ayen kan, ilaq ad gemreɣ ţbut aṭas akken ad ibedd wawal-iw.

Massa SARTI.– Ur d-ţaf ara tisensar. Acu, ad ak-iniɣ mačči d ushil i tellid.

 

 

5B

 

Zdat uxxam n Galileo di Firenz. Ad d-yeffeǧ Galileo, ad iger tamuɣli ɣer wadda n uzrug. Ɛeddant-d snat tmasurin.

 

G. iluεa timasurin-nni.– A timasurin, ma tzemremt, ad iyi-temlemt anida ara d-aɣeɣ ayefki. Tinna i yi-d yeţawin ayefki, assa ur d-tusa ara, ma d tamexluqt-nni ilethun yid-i aţan treg.

 

Yiwet di tmasurin.– Deg wadda n temdint kan i mazal ldint tḥuna.

 

Tamasurt nniḍen.– Ɛni sya kan i d-teffɣeḍ ? Galileo yesluɣmec s ih. D ta i d tazribt-nni.

 

Snat tmasurin gant asɣal n teṣlibt, sbecbent Ave Maria, syin rewlent. Yekka-d yiwen urgaz.

 

G. iluεa-t : Mačči d kečč i d akewwac-nni i ɣ-d-yeţawin aɣrum amellal ? Argaz-nni yesluɣmec-as-d s ih. Ur ak-d-tlad ara tmeṭut-nni ilethun yid-i ? Uġaɣ treg, ad tafeḍ seg ‘iḍelli tameddit. Taṣebḥit-a, ur ţ-id-ufiɣ ara.

 

Argaz-nni ihuz aqerru-s. Yeldi-d usfaylu deg uxxam-nni i ten-id-iqublen. Tekna-d syin tmeṭut.

 

TAMEṬUT-NNI tenti asuɣu.– Rewlet, rewlet ! ɣer widak i kken-id-iqublen tekcem ţerka.

 

Argaz-nni din yefferčačew, yerwel.

 

G.– I kem ur teẓriḍ ara anida terra tmeṭut ilethun yid-i ?

TAMEṬUT-NNI.– Tinna dihin di tama tanǧit i terrtem, tsax. Teẓra d acu  yeḍran yid-s. Daymi i d-teffeɣ seg uxxam. D wa iwumi qqraen anḥedmer ! Yesṭerḍeq asfaylu.

 

Arrac ţadren-d deg uzrug. Mi walan Galileo, seḍwin s usuɣu. Galileo ibren-d aqerru, dɣa  flalin-d sin ‘iserdasen ḥezzmen s wuzzal.

 

SIN ‘ISERDASEN.– Kcem s axxam, ɣiwel ! 

 

S yixtucen-nsen annect-ilaten, deggren Galileo s axxam, syin derrεen-as-d tawwurt.

 

G.– Seg usfaylu. Ahat tzemrem ad iyi-d-tinim amek teḍra d tmeṭut-nni ?

SIN ISERDASEN.– Deg yiwet tesraft i ten-neggar.

TAMEṬUT-nni.– Tuɣal-d s asfaylu-ines. Azrug yakk, akka sdeffir, yeţuwexxem. Acu teţraǧum akken ad t-tbelεem ?

 

Iserdasen jebden-d amrar tehri n uzrug.

 

TAMEṬUT-nni.– Ma akka ara t-tgezmem, ulac win izemren ad d-yaweḍ ɣur-neɣ ! Ayɣer ara tbelεem azrug-nneɣ ? Yak da ɣur-neɣ, ulac win yuḍnen ! Kra din yedwes da ɣur-neɣ. Raǧut ! Raǧut ! Ḥesset-iyi-d cwiṭ ! Argaz-iw atan di temdint, ur izemmer ad yekcem s axxam-is. Kunwi ziɣ d lewḥuc, kunwi !

 

Ad aɣ-d awḍen inehhiqen d usuɣu seg uxxam-nni. Iserdasen gemmḍen. Deg yiwen usfaylu nniḍen, tkad-d yiwet temɣart.

 

G.– Uġaɣ tekker tmes dihin akkin.

TAMΓART-nni : Ur sexsayen ara times mara d-taweḍ ţerka. D ţerka kan i ten-iceɣɣben.

G.– D aya kan iwumi zemren. S waya i ibedd unagraw udabu-nsen. Ad aɣ-gezmen ɣef medden nniḍen akken ara gezmen afurk di tegrurt yuḍnen, tinna yegguman ad tarew.

TAMΓART-nni : Ur ilaq ara ad d-yeffeɣ wannect-a deg ‘imi-k. Ifassen-nsen d ilmawen.

G.– Iman-im kan i telliḍ deg uxxam ?

TAMΓART-nni : Ih, iman-iw kan. Ma d mmi iceggeε-iyi-d izen. Ḥemdeɣ Rebbi. Yesla idelli tameddit s winna yemmuten da deffir-nneɣ, dɣa ur d-yeckim s axxam. Deg ‘iḍ-a, 11 medden i tekcem ţerka, di teqrart-a.

G.–Sḥasfeɣ deg ‘iman-iw, nekk yeǧǧan da tameṭut ilethun deg-i ur tejba ara di lawan. Nekk yeṭef-iyi umahel yeḥres deg-i, ma d neţat ulac d acu i ţ-yeṭfen da.

TAMΓART-nni : Yak ur nezmir ara ad nreg. Anwa akka ara ɣ-iqeblen ? Ur ţmerrit ara iman-ik. Walaɣ-ţ. Treg tṣebhit metwal 7. Ikcem-iţ waṭan,  mi yi-d-twala zdat umnaṛ-iw ţaddameɣ aɣrum, tezzi akkin akken ad iyi-tesinef. Ahat ur tebɣa ad iderreε wexxam-nwen. Ulac d acu i sen-yeţensaren, kra din ẓran-t.

 

Ad nsel i tyita n tbusterḍaq.

 

G.–D acu-t  wa ?

TAMΓART-nni : Saɣen zzhir-a, akken ad qeccεen asigna i d-yeţawin iḋumbbas n ţerka.

 

Galileo yeṭerḍeq d taḍsa.

 

TAMΓART-nni : Mazal tzemreḍ ad teḍseḍ ?

 

Yiwen urgaz yeţader-d deg uzrug, yaf–it iderreε.

 

G.– A winnat ! Dagi kra din iderreε ! ur yella wacu ara teččeḍ deg uxxam.

 

Argaz ddin din yeseḍwi.

 

G.–  Dɣa ur di ddhen-nwen ad neqqim akka ad nemmet s laẓ. Kra, kra, a medden !

TAMΓART-nni : Ahat ad aɣ-d-awin kra ara nečč. Mulac, deg ‘iḍ-a, ma ur tuġadeḍ ara, zemreɣ ad ak-in-serseɣ taqbuct uyefki zdat tewwurt-ik.

G.– Kra, kra, a medden ! Xuḍi ad aɣ-d slen.

 

Dezqalla, atan Andrea zdat umrar. Udem-is yellexs s ‘imeṭawen.

 

G.– Andrea ! Amek armi d-tewwḍeḍ ar da ?

ANDREA : Zik zik da i lliɣ taṣebḥit-a. Sṭebṭebeɣ, ur iyi-id tellim ara tawwurt. Medden nnan-iyi-d...

G.– Ihi ur trigeḍ ara ?

ANDREA : Awah ! Rgeɣ. Deg ubrid i d-neġzeɣ. Ma d Virǧinia tkemmel abrid. Ur zmireɣ ara ad n-kecmeɣ ?

TAMΓART-nni : Aha’, d awezɣi. Ilaq-ak ad tawḍeḍ taxelwit n tmasurin. Ahat din ara tili yemma-k.

ANDREA : Wwḍeɣ ɣer din. Ugin ad iyi-ǧǧen ad ţ-ẓreɣ. Tenṭer nezzeh.

G.– Γef uḍar i d-tusiḍ, yerna yebεed lḥal. 3 wussan segmi tergeḍ.

ANDREA :  Ussan-a yakk zriɣ-ten di tikli. Ur ġerren ara fell-i. Yiwet tik̇elt ṭfen-iyi maḍi.

G.– Σerqent-as. Dayen tura, ur ţru ara. Segmi truḥeḍ aṭas n tɣawsiwin i d-ufiɣ. Tebɣiḍ ad ak-tent mleɣ tura ?   Andrea, akken inehheq,  yesaden.  Err-d ddhen-ih akken ilaq, mulac ur tfehhmeḍ ara. Ma tecfiḍ, sekneɣ-ak-d amtiweg Wanes ? Ur ţḥessis ara i zzhir-inna, ur yewwi, ur yerri. Tecfiḍ meqqar ? Teẓriḍ d acu walaɣ ? Tmugg am aggur. Tkad-iyi amzun d azgen-aggur, walaɣ-ţ daɣen tḍewwer am umger. D acu ara tiniḍ ?  Zemreɣ ad ak-d-sfehmeɣ kra din s takurt tamecṭuḥt akked d teɣbaluţ n tafat. D abeggen daɣen amtiweg-a daɣen ur ɣur-s tafat yellan d ayla-s. Teţezzi i yiṭij, asikel-ines d taẓayert. Mačči d leεǧeb ?

ANDREA, inehheq : Dulaqrar, d tamsalt yellan.

 G.–  kra kra :  Tamsalt, deg-s ur ţ-ṭifeɣ.

 Andrea yeggemġem.

G.– Acu, lemmer ur qqimeɣ ara da, ur ţ-id-ţafeɣ.

ANDREA. Sya d afella, iḥeţem fell-asen ad k-amnen ?

G.– Tura akka dayen gemreɣ-d ţbut yesefken. Asmi ara nesali ayen akka yellan da, ad awḍeɣ alamma d Ruma, kra yellan ad asen-t-sekneɣ.

 

Sin ‘irgazen ɣennsen tikmamin ţadren-d azrug, wwin-d imelwiyen d iqaẓanen. Mi snin aɣrum deg ‘imelwi, ad mudden i Galileo d temɣart-nni, yal yiwen deg usfaylu-ines.

 

TAMΓART-nni : Da zdat-neɣ yella tmeṭut yid-s 3 iṭufanen. Eǧǧet-asen kra meqqar.

G.– Ur ufiɣ ara d acu ara sweɣ. Ulac aman deg uxxam. Sin ‘irgazen-nni huzzen tuyat-nsen. A d-tuɣalem azekka ?

YIWEN deg ‘irgazen-nni : Taɣect-is tendekkem seg ubeḥnuq iɣennsen imi. Wi ẓran assa d acu ara d-yilin azekka ?

G.– Mara d-tuɣalem akka ahat tzemrem ad iyi-d-teglum s yiwet tedlist d tamectuḥt madi, tlaq i umahel-inu.

ARGAZ-nni, s taḍsa timdekkemt. Amzun akken dɣa yella kra n  wazal di tedlist, tura akka. Freḥ kan imi i ‘k-newwi aɣrum.

G.– Aqcic-nni yellan dinna, d anelmad-iw, ad awen-ţ-id-yefk. A Andrea, d tagertilt-nni anida yella Merkur, wissen anida tejla. Ad tawḍeḍ alamma d aɣerbaz, tella yiwet dinna.  Sin ‘irgazen-nnu dayen jban !

ANDREA : Dulaqrar, ad ak-ţ-id-awiɣ, a mass Galileo.

 

Yeffeɣ.

Galileo daɣen iwexxeṛ akkin. Tamɣart-nni teffeɣ seg uxxam i d-iqublen, tesers tacmuxt teččur d aman zdat tewwurt n Galileo.

 

 

ASAYES 6

1616, collegium ROmanum, asudu unadi n Vatikan, yesentem ayen i d-yufa galileo.

……

(yeţkemmil deg uṭun i d-iteddun)

           

 

 

 

Retour en haut

Numéro 112  Mars 2021    

TAMKUDT (chronique) :   

Alemsir, iqacen

Tamkudt sɣur Mouloud Sellam

 

Alemsir ≠ Ahidu ( ajlid )

Alemsir = Aglim + tassirt : d awal uddis ( yettwaxdem i yiẓid ) .

Ajlid= ahiduṛ = aḥedduf =aglim n ikerri s taḍuṭ-is (nettɣimi fell-as).

 

1 / Alemsir d aglim n ikerri s taḍuṭ-is , d yiwen wallal yesɛan azal d ameqqran deg uxxam aqbayli , ulac win ur t-nesɛi zik . Yettrusu-d ar tɣerɣert sin iberdan neɣ ugar deg wass , tezga fell-as tessirt , tassirt mm sin yiɣuraf swayes teẓẓad taqbaylit irden d temẓin , tikwal tberri yes-s ibawen . Alemsir ijemmeɛ awren yettwaẓden d ubiṣar yettwabrin . Maca tikwal tesseqdac-it tmeṭṭut mebla tassirt , i umsal n uɣrum neɣ n tegzart . Aɛrur n ulemsir am uhiduṛ (ajlid ) maca nessenqas-as tuget n taduṭ-nni iɣef yettrussu ɣer lqaɛa , iwakken ad yifsus deg ufus n tin t-ireffden acḥal d abrid deg wass . Udem n ulemsir d aleggɣan d azeddgan , ijemmeɛ awren yettwaẓden d ubiṣar yettwabrin . Milmi tfukk tmeṭṭut leqdic yes-s , teṭṭebbiq-it ɣef ṛebɛa , tettara-t ddaw taṛbut .

 

2 / Ajlid ( ahiduṛ ) d yiwet n tɣawsa i d-yettwakksen deg uḥedduf n ikerri ( d wulli s umata ) , nesseqdac-it i yiɣimi . Tameṭṭut tettɣimi ɣef ujlid , trebbu-d gar yiḍaren-is alemsir d tessirt iwakken ad tẓed

timẓin neɣ ayen nniḍen . Akka i ttwaseqdacen tɣawsiwin ar uqbayli .

Udem n uhiduṛ (ajlid ) yettɣimi akken s taduṭ-is mebla ma yenqes kra deg-s , yezga zeddig , milmi yumes yettirid , yelha kan i yiɣimi.

Aɛrur n uhiduṛ , yettuɣal ar lqaɛa milmi milmi neqqim fell-as , ḥarcaw ur legg°aɣ ara am udem ulemsir . Degmi neqqar yemgarad unamek n ulemsir d uhiduṛ , ilmend imi mgaraden deg useqdec-nsen . ( Lmulud Sellam ) .

 

 

 

 

" IQCACEN  " d " uzway n uzemmur " ,  amek ɣur-wen ?

Awitay n tfellaḥt ar yiqbayliyen, tikwal yemgarad gar temnaḍt d tayeḍ , ilmend unezwi (climat), d wamek d milmi ibeddu axeddim  ufellaḥ n tama -nni . Llan kra n yiqbayliyen ass-a ɣillen dakken ayen ixeddmen lejdud-nsen d ibabaten-nsen zik-nni , yelha, igerrez , ulac deg-s abeddel, ɣur-sen din i teḥbes tussna , ayen nniḍen d tikerkas. Ma d wid yettnadin, zgan deg unnar , wid ixeddmen akal, wid yessnen imɣan d isekla, wid yumnen dakken tussna tettbeddil tettnerni , ɣas ulamma, yella wayen d-ufan imezwura-nneɣ s ujeṛṛeb , mačči s lewhi kan neɣ s tkerkas am kra nniḍen .

Ma nuɣal ar tallit iwumi neqqar " iqcacen " yesɛan 14 wussan , yebḍan ɣef sin " iqcacen n lexṛif  " d " iqcacen n tegrest " (ccetwa ). Qqaren di temnaḍt-nneɣ dakken iqcacen n lexṛif beddun di 30 unbir (novembre , s leḥsab agriguṛi ) ttfakan 06 dujember ( ɣur-es 7 wussan ) ma d iqcacen n ccetwa beddun ass 07 dujember (décembre )ttfakan ass 13 dujember ( ɣur-es 07 wussan diɣen ) . Dɣa deg tallit-agi , llant temnaḍt ideg qqaren ur yelhi wara wuẓu n wayen yakk yettwazraɛen ( timẓin , ibawen , irden ) . Ma deg temnaḍt-nneɣ, netteẓẓu nzerreɛ, maca qqaren ur yelhi ara uzway n uzemmur, alama fukken yeqcacen , acku tettaḍen tzemmurt. Ihi deg wussan-agi, imdanen leqḍen "lhezzat "( ameṭṭur-nni, i d-yesseɣli ubeḥri ɣer lqaɛa ), ma d azway s tmextaf ( ameḥbak ) alama fukken yir ussan n " yiqcacen  " .

Timnaḍin d -yezzin i temdint n weqbu yakk , beddun azway n uzemmur milmi keccment " llyali tiberkanin ", ass n 25 dujember ( 25 décembre ) . Ma nger tamawt , ad naf ayagi , ur yerzi ara timnaḍin n usammer i d-iqerben tamdint n Bgayet , acku nutni beddun azemmur zik , imi tallit-agi n yiqcacen , yettaf-iten-id lḥal fukken lqeḍ  akken llan . Timsal-agi yakk rzan-t "ansayen"(leɛwayed) n yal tamnaḍt, ɣas ulamma tura , yal yiwen amek yeqqar , yal yiwen amek ixeddem .  Wid i mazal deg leɛwayed , xeddmen akka d-nniɣ . Ma d wid yeddan deg ubrid n tussna , wid yesɛeddayen timsal deg uɣerbal , qqaren dakken azway uzemmur ur yelhi ara i tzemmurt maḍi, acku yettḍuṛu aseklu, yerna yessefsad aɛeqqa , yettara-t d aɛeččin, ulamek neṣṣaweḍ ad d-nawi zzit ifazen ( la vierge extra )  .

Deg tama nniḍen , wiyaḍ qqaren , d awezɣi iwakken ad nelqeḍ azemmur am wigi n "Luṛup "( les  Européens ),  meḥsub ur nezmir ara ad nelqeḍ azemmur di tmurt n leqbayel mebla ma nezwi s tmextaft ( gaule ) , acku tuget n tzemmrin segment d asawen , ɛlayit , yerna tessagmer lqaɛa deg waṭas n temnaḍin , degmi ur nezmir ara ad nesseqdec allalen atraren , ula d iberdan ilaqen i tkeṛyas qlilit wansa ɛeddan , imi llan wid ur nqebbel ad yegzem ubrid n ukeṛṛus (les pistes agricoles ) ayla-nsen . Yerna tin i tent-yugaren yakk , dakken tuget n wid yesɛan tizemmrin , d ixeddamen anda nniḍen , ur ttestafin ara iwakken ad asent -ṛuḥen s laɛqel , dɣa iḥettem-iten lḥal ad zwin , iwakken ad belzen , ad beddlen ccɣel .

Aɣbel ar wid yessnen i tfellaḥt taqburt , mačči deg uzway kan i yella , ma nessen amek ara nezwi ( u yerna tazemmurt tazeblit tezmer ugar i wezway ɣef tḥeṛṛit ) . Azway n tzemmurt deg temnaḍt-nneɣ yeshel ugar n wid ileqqḍen azemmur-nsen zik akken d azegzaw. Acku nekni nettaǧǧa azemmur-nneɣ alamma yewwa mliḥ , ad yuɣal uɛeqqa-s d aberkan , degmi imezwura-nneɣ ur beddun ara azway alamma d "25 dujember ", u syin d asawen , zwi ɣef yiman-ik , acku iɣelli  . Wid izeggwin ɣur-neɣ , ssnen , ttḥadaren ifurkan n tzemmurt d uqlum d uɛeqqa .

Ass-a ma nger tamawt , ad naf aqbayli mazal-it deg teqdimt , deg wayen yerzan ladɣa , taɣult-agi n ulqaḍ uzemmur , imi ttawilat atraren iwulmen i tmurt-nneɣ xuṣṣen , yerna tuget n yimdanen ur bɣin ara ad beddlen .    " Lmulud Sellam ".

G .M . : 1- Gar " yiqcacen "yettfakan ass n 14 dujember d "llyali tiberkanin " ibeddun ass n 25 dujember , ggran-d " 10 wussan " iwumi qqaren " igugamen " i ḥettben wid n temnaḍt -nneɣ diɣen d "yir ussan "

2 -  " LLyali " ɣur-sent 40 wussan , yebḍan ɣef " llyali tiberkanin " (20 wussan )  d " llyali timellalin (20 wussan ) , ne pas confondre " llyali timellalin " d " wuḍan imellalen ( yesɛan kan 3 wussan ) .

3 - Ayen d-uriɣ dagi , ḥewceɣ-t-id ɣer yimɣaren-nneɣ , ulac aɣilif ma yella yemɣarad ɣef temnaḍin nniḍen . Yelha yiwen ma yenna-d amek xeddmen deg temnaḍt-nsen , d wagi i d iswi-w . Tanemmirt .

 

Mouloud Sellam

 

 

 

 

Haut du formulaire

Bas du formulaire

Retour en haut

Numéro 112  Mars 2021    

Tidlisin nnien :

 

BOULIFA_TEXTE_KABYLE_MAJ.pdf

JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf

 

 

Akken qqaren medden sɣur Mohia GEB, 1978

Berber Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942

Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf

Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur Habib-Llah-Mansouri

Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni, sɣur Ferhane Badiaa

TUDERT-IW_Abdellah_Hamane.pdf

RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf

ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf

La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf

Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf

DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf

APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF

MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf

Revue Izen Amaziɣ, 3 numéros :

Izen-amazigh3.PDF

Izen-amazigh5.PDF

Izen-amazigh6.PDF

Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah

Romans et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf

La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf

Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf

Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf

MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf

Si_Pertuf_Muhend_Uyehya.pdf

LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf

Inédite, une pièce de théâtre de Idir Amer :

Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf

Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :

DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF

 Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF

Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF

Tidmi tamirant, n°2, 1990

Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf

Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue

Ad lemmdeɣ tamaziɣt  n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf

Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887

JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf

AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf

CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF

 

  

Plus de livres dans notre rubrique  Téléchargement :

http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

 

 

Retour en haut

Numéro 112  Mars 2021      

 

L’ évocation :

 

Ali OUABADI, le camarade, l’ami, le frère.

 

 



Ali Ouabadi, docteur en médecine, médecin émérite, est décédé hier soir, le mercredi 3 mars 2021, après avoir lutté longtemps contre la longue, très longue maladie qui a fini, la chienne, par avoir le dessus.


Il a partagé sa longue carrière professionnelle entre Tizi-Ouzou et Azazga, lui l'enfant de Ben-Aknoun (Tizi-Uzebbuǧ).


De 1971 à 2000, il a participé à toutes les activités pour sauvegarder puis promouvoir la culture et langue amaziɣ.


Élève assidu du cours de Mouloud Mammeri, il a, avec la patience et la volonté qui le caractérisaient, aidé le Maître dans le travail de classification de ses fiches pendant de longs des week-ends des années 1991-1993, rognant sur le temps qu'il consacrait avec son grand sérieux aux difficiles études de médecine.


Il a été de toutes les manifestions culturelles pendant des années (excursions culturelles, missions d’affichage, organisation de galas, prise da parole dans diverses confrontations) Il lui est plus d’une fois arrivé de mettre en évidence son athlétique carrure pour impressionner et intimider certains saboteurs de la cause berbère.


Durant l'année 1973, il a joué avec brio dans la troupe de théâtre universitaire de Ben-Aknoun qui a porté par monts et par vaux, jusqu’à l’étranger, la célèbre pièce de Kateb Yacine, « Mohamed prends ta valise ».


A la fin de l'année 1973, grâce à sa voix magnifique de baryton, le Groupe Universitaire de Ben-Aknoun s'est préparé pour une participation au Festival National de la Chanson.


Malgré la conjugaison de son talent avec celui de Idir, également dans la troupe, le groupe de musique n'a pas été retenu pour des raisons bassement mesquines de la part des organisateurs. Malgré la décision inique, injuste du jury, Blida et sa salle de spectacle ont particulièrement vibré cette nuit-là.


Loin de baisser les bras, le groupe a fait jonction avec l'équipe d'Illoula mené par l’ami Ferḥat Mehenni, donnant ses lettres de noblesse à la chanson kabyle quand le groupe Imazighen Imoula decrocha le 1er prix de ce même Festival National, lors de la finale qui s'est tenue à la salle le Mouggar : les jeunes de cette époque, malgré toutes les contraintes, et peut-être à cause d’elles savaient trouver les failles pour le exploiter !


Plusieurs concerts ont été donnés fin 1973-1974.


Pendant tout ce temps, Ali n'a jamais négligé de se présenter 2 fois par semaine au cours de langue berbère.


L'année 1975 a vu mettre en sourdine ses activités à cause de son internat de médecine, mais pas que ! Les gens s’en souviennent encore !


Ali Ouabadi a obtenu son diplôme de médecin en 1976 et devait entamer une spécialité de cardiologie à la Faculté d'Alger mais à la sortie de son service national, en 1978, il a renoncé à ce projet préfèrant venir exercer à Tizi avec dans sa besace d'autres projets bien ficelés.

En cette année 1978, avec certains de ses camarades bien-sûr, il a contribué à la renaissance, la re-fondation du FFS bien mal en point d'une façon magistrale malgré l'apparition, quoique bénigne d’une fêlure dans l'équipe culturelle originelle. Cette alliance éphémère aura duré 2 ans et demi.


Ce travail incessant des années 1970 a trouvé un terrain idoine son implantation dans la toute jeune ville universitaire que devenait Tizi-Ouzou.


Il a été parmi ses initiateurs et de ceux qui ont généré le 20 avril 1980 et ce qui s'en est suivi comme répression et solidarités.


Pour échapper aux radars de la répression, Ali s'est tapi dans une quasi-cave sans manger pendant plusieurs jours.


De 1980 à 1988, avec sa droiture et son caractère d'apparence débonnaire et timide, mais au fond bien trempé, Ali Ouabadi a mené d’une manière exemplaire sa profession de médecin à Tizi puis à Azazga, sans jamais déroger à l’éthique médicale tout en étant directement lié à tout événement politique apparu dans la région.

 
Les événements de 1988 l'ont trouvé fin prêt pour une missions celle du RCD auquel il a donné ce qu'il avait.


Malgré les risques, malgré l'angoisse, il est resté à Azazga pendant toute la décennie rouge, régulier, ponctuel, généreux.


S’en est suivie une autre période où d’autres enjeux se sont imposés, dont les vagues et les talents ne cadraient pas avec ses aspirations. Son cours de vie, comme un puissant cours d’eau n’avait pas l’art des méandres. Mais ceci est une autre histoire.


Homme d'une droiture rare, très rare, jusqu’à son drenier souffle de vie, il est resté un humaniste intransigeant et l’ami de tous les hommes.


Ses 12 années et 28 jounées d'impotence physique ont plutôt aiguisé qu'érodé son intelligence, son sens de l’analyse et son incommensurable générosité. Chez lui, les déceptions n’on jamais le mot haine.


Parfois, je me dis qu’il est des hommes que certaines latitudes ne méritent pas.


Voilà les quelques lignes que je vous offre sur la trajectoire, les qualités de l'ami, du camarade, du frère que je pleure aujourd'hui.

 

Σmer Mezdad, auteur

04-03-2021

 

Haut du formulaire

 

 

Retour en haut

Numéro 112  Mars 2021    

 

L’ article :

 

 

Urar aberkan gar udabu akked imeurfan inselmen !

 

Sɣur Aumer U Lamara

Le Matin d’Algérie 13/03/2021

 

Taḥilett tettwassen : wid iran ad sxerben tamsalt, akken ur tferru, ad d-ḥeggin wid ad yerwin anejmaâ. Nitni ad d-qqimen akkin. Akka i tella di yal tamurt.

 

Adabu akked imeṭurfan inselmen (les islamistes) fran ɣef uqerru n Lezzayer, fran amek ad snegren tanekra n furar 2019, neɣ amek ad ţ-id-seknun ɣer tama-nsen. ‘’Hirak béni’’ akked ‘’cḥaâb el aḥrar’’ n El Magḥribia yettwassen.

 

Maca d timsizzelt taberkant gar-asen : adabu yellan ass-a ikkat ad iqqim, imeṭurfan kkaten ad ṭfen amkan n udabu akken ad srewten akken i ssnen yakan. Tasertit-nsen di tɣiwanin (les APC) i ṭffen si 1990 armi d 1992 ssnen-tt Izzayriyen. Ayen d-irnan ɣer zdat, d tawaɣit nniden.

 

Tidett, ur illi umgared gar tsertit n udabu i d-ifkan imi si 1962 akked tin saramen ad seddun yimeṭurfan : d taârabt-tinneslemt akka, akkin.

 

Ayen isdukklen adabu akked imeṭurfan meqqer : i sin qqnen ɣer tmura taârabin (Emirats, Qatar, Saoudia, …), d iqeddacen n tmura-nni.

 

Inig amezwaru n Gaïd Salaḥ _ di 2019, ɣer tmurt n Imarat (Emirats). Nnan-as-d ayen issefk ad t-yeg di tmurt n Lezzayer !

 

D yiwen ugerruj i yellan deg Agmud_ Anemmas/Moyen Orient i yeseččayen at udabu (les généraux akked wiyad)_ akked wid isedduyen imeṭurfan (Racḥad, MSP, akked ikabaren nniḍen). Ass-a, ixef n umrar illa di Doḥa, Abou Dḥabi, Ryad, … (1).

 

Timsizzelt illan gar-asen mačči yiwen wudem kan.

 

Di tallit deg yimeṭurfan sluffuyen i umussu/lḥirak akken ad t-neḥren deg ubrid-nsen, acku ẓran din i tella tezmert tameqqrant, adabu yuɣ abrid nniḍen : ikkat ad isgen amussu/lḥirak, ikkat ad issexreb, ad issekcem ccek deg Izzayriyen akken ad kukrun, ad jebden iman-nsen.

Tikerkas n Abu-Deḥduḥ _ akked usaduf i d-gren (tukksa n taɣlant tazzayrit/décḥéance de la nationalité), am wanza_ d ɣef seksu, gan-t d amezrag nnig uqerru n yal Azzayri, gan-tent akken ad sxerben annar n talwit.

 

Kra n wussan kan iban-d wurar n udabu : ad iwet ad isbedd tafrent n APN di yunyu d-iteddun, s Izzayriyen neɣef uqerru n Lezzayer, fran amek ad mgal Izzayriyen.

 

Deffir tsertit i tent-icerken i sin (adabu akked imeṭurfan inselmen), illa wayen i tent-izdin zun d yiwen : d takriṭ (la violence). Ma yella adabu yessekcam yal ass ilmeẓyen n tmurt ɣer leḥbas acku d imeɣnasen n umussu/lḥirak, imeṭurfan d tazmert kan i yasen-tt-ikssen ass-a. Di yal amkan anda ukin ǧehden, d awal-nsen kan i yellan. Tugdut i nitni d tiḥila kan qbel ad ṭfen adabu.

 

Scenario n 1962 ?

 

Di tallit deg amur ameqqran n Izzayriyen kkaten akken ad tbeddel ɣef  lsas, ad kksent tgejda ɣef yebna udabu si 1962, ad d-izzi wawal ɣer ugdud, ad-tlal Lezzayer tamaynut, adabu akked imeṭurfan inselmen mazal-iten qqnen di tedyant n 1962.

 

 

1. Adabu yeskuccer, ur d-ifki udem i wayen bɣan Izzayriyen di tazwara (asaka akked tafrent n useqqamu aɣerfan (gouvernement de transition + élection d’une assemblée constituante) acku yugad ma ad d-ildi tabburt, ad as-tettwakkes tezmert swayes yeṭef, taggara ad igrurej, d war adabu (2).

 

2. Tamuɣli n imeṭurfan temgared. I nitni, di tegnitt n ḥerrwel i sarmen ugar ad gen am akken gan wid iṭfen adabu di 1962 (agraw n Wejda). Ma terwi, nitni ad farsen tagnitt, ad tt-ḥewṣen. Nitni ḥeggan iman-nsen (d tidett yellan neɣ d tikerkas i ḥekkun/propagande?). Di ccek, d tamara ad d-nesmekti awal n Moḥia : « les frères musulmans ḥeggan arkasen, ttraǧun seulement melmi i d ass-nsen ».

 

Γas ulac les blindés ad d-ikecmen si Merruk d Tunes, am di 1962-nni, ass-a llan les blindés di yal tiremt n tmurt. Imeṭurfan sarmen ad d-afen iserdasen ad ten-iseddun akken ad slefɣen Izzayriyen, ad sizlen idammen « i wudem n tinneslemt » !

 

Taggara n wawal :

 

Uraren n tḥi la gar udabu akked imeṭurfan ur aɣ-d-cqan, ad myeččen gar-asen. Ur issefk ad aɣ-sinfen seg ubrid. D tamara ad d-ilal wass amaynut ɣef  tmurt, ɣas ɣezzif ubrid. D abrid n talwit i d abrid-is. Mačči d timura n Emirates, Qatar neɣ wiyad _ ad irayen fell-aɣ.

 

Mačči d tibbandit n at udabu neɣ timeṭurfit tineslemt i iḥudden yal tamurt deg tedda ara yebnun tasertit n tmurt-nnaɣ i tarwa-s uzekka. Bezzaf i naâbba si 1962 ar ass-a !

 

D tiɣri n ugdud iteddun di yal tikli, di yal tiɣremt n tmurt : « tamurt d tamurt-nnaɣ, ad neg rray-nnaɣ » (blad blad-na, u ndiru rayy-na).

 

Timerna / Noṭes :

 

1) « A win ijebbden amrar, ixef-is atan da ɣur-i », d awal n Muḥ   At Lḥusin.

2) « ma yembawel udrar, ad igrurej » (si la montagne bouge, alors elle s’écroule), d idles n

tmurt n Japu ; illa deg usaru ‘’Kagemusḥa, l’ḥombre du Guerrier’’ (Kurosowa, 1980).

 

Aumer U Lamara,

amaru

 

 

 

 

Retour en haut

Numéro 112  Mars 2021    

Le poème : 

 

Sin ‘isefra

                                                        Sɣur Ziri At Mɛemmer

                                                        (Tassadit Ould Rabah)

1.     Deg usensu-nni di tmanaγt

 

La tẓemmi icettiḍen

Γef ssqef n wexxam-nsen

Tusa-d teqcict-nniḍen

Tban si zik i tt-tessen

 

Di tmanaγt lḥal iḍaq

D anebdu

Nekk ssakadeγ-tent si ṭṭaq

Usensu

 

Γer yal tama ssakdent

Deg wallen-iw skiddibeγ

Wissen ahat imi ddreγlent

Ur faqent deg-sent ssikideγ

 

Ay akken myukkasent lqecc

S tẓuri

Ssnent ad as-kksent lγecc

I tayri

 

Mi ttemsudanent s telweγ

Deg-i teccercur tidi

A yemma qqleγ d azeggaγ

Rniγ fsiγ am wudi

 

Frent ger icettiḍen yettwafesren

Iḍarren ttemxebbaḍen

Aḍu mi yewwi lqecc ar d-yebren

Ad waliγ imeṣṣaḍen

 

Uγaleγ faqeγ ur zmireγ

A d-ssuffγeγ ṣṣut

Ihi amek ara xedmeγ

Serrḥeγ-as-d i tusut

 

Σeqlent-iyi ur wεireγ

Yerna am win deg-sent yettmetran

Iwakken ad ṣṣubbeγ, ur zmireγ

Ma γur-sent leswaq fran:

 

Nnant-as, "wahin ur d aγ-yettlumm

Ad as-nefk ayen yectaq"

Ulint-d γer texxamt s ssellum

Kecment-d γur-i si ṭṭaq

 

Ay ul iγef tenhez tmurt

Meεdureḍ tesεiḍ lḥeqq

Kker tura af-asent-d tawwurt

I tid d-ikecmen si ṭṭaq

 

Tennay-as yiwet i tayeḍ, "arğu

Ad zwireγ nekk a Taseεdit"

"Zwir, zwir a Ğuğu

Nekk ad as-teṭṭḍeγ tameddit"

 

Uγalent ẓeḍment-d di snat

S teḍṣa anta ara yezwiren

"Aẓ akin kemm a tinnat

Neγ mceḥ-it anda-nniḍen"

 

Nniγ-asent, "arğumt tura

Aya yelha, d acu kan

Ur teẓẓleγ am tassara"

Nnant, "ihi awi-d ukan"

 

Uh ay asaru

Neqqel nreffed nessrusu!

 

 

2.     Seddaw tzemmurt

 

Ṭṭṣeγ seddaw tzemmurt

Ass-nni di tmurt

Ğerğer iεeğğer deg ugemmaḍ

Yiwet tlemẓit am tsekkurt

Teqqar-as fell-i, "yemmut

Afus-is yakk d asemmaḍ"

Ukiγ-d mi d-sliγ i ṣṣut

Ul yella yettargu-t

D ṣṣut yessefsayen ablaḍ

 

Ugadeγ a d-refdeγ s uqerru

Ad iyi-tagad ad tkukru

D alaxert ad iyi-twali

Uγaleγ sliγ-as tettru

Tewwi-d asefru

S nnefs yettṣubb yettali

I tura amek ara tefru

Akken ad yekfu usaru

Yerna s taggara lεali

 

Yessefk akka ara sxertmeγ:

"Wa yemma d tikli mmuteγ"

Ad as-tini, "ziγ ur yemmut"

Daγnetta akken i d as-xedmeγ

Fell-i mi akken d-temmeγ

Tẓemmeḍ deg-i tettru tmeṭṭut

Lḥemman-nni ideg kecmeγ

Ssusmeγ kan seg-s stummneγ

Ay annect tcebḥeḍ a tamurt !

 

Sɣur Ziri At Mɛemmer

(Tassadit Ould Rabah)


LES RUBRIQUES :

 

ACCUEIL         INDEX  GENERAL     NUMEROS PARUS

LIBRAIRIE      TELECHARGEMENT  SITES FAVORIS

 

             

Retour en haut

Adresse de messagerie électronique :  ayamun@Hotmail.com

Adresse Web : http://www.ayamun.com/

 

Retour en haut

 

tanemmirt, i kra iuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked wid i d-yefkan afus.

ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ, ⵉ ⴽⵔⴰ ⵉⵥⵓⵔⴻⵏ “ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵏ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ” ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵡⵉⴷ ⵉ  ⴷ-ⵢⴻⴼⴽⴰ, ⴰⴼⵓⵙ.

 

Retour à Bienvenue

@Copyright  ayamun 2000


Dernière révision :
  18/04/2021    dimanche 18 avril 2021